Edward Nonnen. Levnadsteckning / 111 (1925) Author: Johan Fredrik Hallenborg With: Emily E. Nonnen, Emily Nonnen Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Degebergsinstitutets verksamhet under Nonnens ledning - 11. Åren 1844—1850 - Edward Nonnen ingår äktenskap - Det första allmänna lantbruksmötet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den gällde Stockholm, där Nonnen skulle deltaga uti det första
allmänna svenska lantbruksmötet.

Det första allmänna lantbruksmötet.

Vid Lantbruksakademiens sammankomst den 14 december
1S44 väckte landshövdingen m. m. R. F. von Kræmer motion
om, att Lantbruksakademien skulle söka få till stånd ett
allmänt svenskt lantbruksmöte på lämplig plats, t. ex. Akademiens
experimentalfält. Motionärens motiv var, att dylika
sammankomster på skilda orter skulle främja utbyte av kunskaper och
erfarenhet bland det svenska jordbrukets idkare och målsmän.

Motionen hade till följd, att Lantbruksakademien utarbetade
»stadgar för allmänt svenskt lantbruksmöte», vilka av Kungl.
Maj:t gillades och stadfästes. Det första allmänna svenska
lantbruksmötet började i Stockholm den 28 september 1846.[1]

Den första till överläggningsämne framställda frågan hade
följande lydelse:

»Har man bestämd erfarenhet, att jordens alltför långt
drivna styckning verkat menligt på den mindre lantbrukarens
sedliga och ekonomiska tillstånd?»

Denna fråga debatterades ganska livligt. Edward Nonnen
yttrade härom i huvudsak följande:

Denna fråga har blivit betraktad ur synpunkten av rätt och
orätt samt i avseende på jordstyckningens moraliska verkan.
Jag ber att få vidröra en annan sida av saken.

Man anser vanligen Sveriges klimat och dess jords
beskaffenhet lägga stora hinder i vägen för jordbrukets förbättrande.
Under en 20-årig vistelse i Sverige har jag lärt känna
förhållandet såväl rörande klimatets som jordens beskaffenhet
och har härvidlag ej funnit några oövervinneliga svårigheter
för jordens kultur och bördighet. Jag vågar således påstå,
att den tid snart skall inträffa, då Sverige föder t. o. m. en
tredubbelt större folkmängd än den närvarande, då nämligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>