Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
antydde att stället för ögonblicket var besökt. Denna
förmodan bekräftades af en sång, som ljöd ut ifrån
grottan, falsk och skrällande, en aria ur Verdis opera
Rigoletto: Den obekante sångaren egde just icke nå-
got synnerligen stort ordförråd af arian, han uppre-
pade oupphörligt den första raden: »Donna & mobile!
Donna & mobile«, och fortsatte dermed, allt mera slä-
pande och hest, tills sällskapet kom fram till grottan.
Då klangen af hästarnes bijellror nådde honom, upp-
hörde sången plötsligt, ett ljud hördes, som då en ladd-
stock glider ned i en bösspipa, och strax derefter vi-
sade sig ett obehagligt, spejande ansigte, i hvilket hvar
och en igenkände Ange-Marie, :
Han drog hastigt bössan till baka, gick ut ur grot-
tan och slog ut med båda armarne.
»Var så god och stig afl« ropade han, »jag har
tändt ett präktigt bål der inne; ni kan nog behöfva en
smula värme i detta förbannade väder.« |
Zevaco hjelpte damerna ned. Paolas fötter vack-
lade under henne, hon förmådde knappt nå eldstaden,
der Marco gjorde ett säte åt henne.
»Har du uträttat mitt ärendec, frågade "Zevaco
Ange-Marie. |
»Gud bevars, herr Zevaco! på pricken. Personer
som känna mig veta nog, att jag inte är den man
som glömmer något. Jösses! ett sådant lif vi hafva
här uppe i dessa dagar!<
»Hvad menar du?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
