Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
hurudan han skall vara; sà är icke heller Gud en produkt
af det * menskliga begreppet, utan äfven i detta afseende är
det erfarenheten sora ger den verkliga kunskapen, i hvars
och ens lefnad. Detta är menniskans historia; och någon
annan lärer ej heller mensklighetens vara: — Guds vägar med
menskligheten. På samma sätt som, enligt hvad vi nyss yttrade,
man om Gud först då har sann kunskap, när man erfar
honom , — och att han ej kan vara långt borta, bevisas af
samvetet, som är det samma vetandet hos hvar och en, och
derföre äfven anses för Guds röst i ens inre, — så
förhåller det sig ock i stort, att Gud måste erfaras i historien.
Vi hafva härmed kommit till en vigtig punkt af vår
undersökning, hvarvid vi påminna, att historien endast
genom filosofien kan kompletteras, hvadan vi ock vid frågan
om menniskans historia tvingades in på filosofien. Här hafva
vi nu ett motsvarande resultat. Den lefvande personlige
Guden, hafva vi sagt, hvars möjlighet, men ej verklighet,
ligger inom hvarje intelligens, måste såsom en personlighet
erfaras. Om nu filosofien endast kan demonstrera
möjligheten af en sådan erfarenhet, ja nödvändigheten deraf, för
förnuftets egen tillfredsställelse, hvilket ej kan gifva sig
verkligheten utan erfarenhet; så finnes just häri den punkt der
historien måste komplettera filosofien. Deri ligger väl också
skälet, att hon ständigt är i görningen, ty endast principerna
kunna utsägas, men deras användning är oändlig; sådan är
alltid den sanna kunskapen, som är kunskap om Gud.
Filosofien kan derföre lika litet som historien vara vetenskap i
samma mening som t. ex. mathematiken; hon är lika mycket
konst som vetenskap, och gör sig alltmera färdig; hon är ej
blott theorem, utan ock i lika hög grad problem, hvilket
visar sig derutaf, att, för fattandet af de uppgifter vi ha
att lösa, fordras lika mycket en renad tankeförmåga som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
