Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
dem såsom formler för hela filosofien, — det synes, säger jag,
som vore denna anmärkning mot honom riktig. Ty hans
åskådning i hela filosofien är tageri efter bilden af den
magnetiska linien, och schemat af denna, med sina båda poler,
synes mig otillfredsställande, då den blott framställer en bild
af saken, i stället för saken sjelf. Han gaf härigenom
lasta-renom rum, som förekastade hans lära, att den var blott för
fantasien, men ej för tanken, att han hållit sig till symboler,
dem han hemtat ur natur-filosofien, för att användas på
moraliska förhållanden, hvilka derigenom, såsom sådana,
upphäfdes. Emellertid är det en möjlighet och sannolikhet, att
de inkast, som ur denna synpunkt kunna göras mot hans
förra filosofi, i den sednare blifvit undanröjda. Mig synes
den skrift, i hvilken han hittills djupast inträngt i den ideella
sidan af sitt system, nemligen den "om den menskliga
friheten", vara hans mest spekulativa, och som troligen i djup
ej ännu blifvit öfverträffad.
Hvad som här mest intresserar oss, är historiens
filosofi hos Schelling. Man kan lätt föreställa sig, att denna
hufvudsakligen är densamma som religionens, emedan
historien ej finnes utom religionen. Denna religiösa synpunkt
bar ock genom sakens egen nödvändighet gjort sig mer och
mer gällande, ej allenast inom idealismen, utan äfven inom
de systemer som ej gjort sig reda för religionens förhållande
till filosofien. Historiens filosofi är derföre på en gång ett
religiöst och ett filosofiskt problem. Om Schellings förtjenst,
i afseende på naturen, är att hafva uttryckt idéen såsom
deruti inneboende, så eger han, med afseende på historien,
ännu mer denna förtjenst; ty väl blef med Kant idéen det
ljus, hvari historien betraktades, men detta tändes så
mycket klarare i den mån idéen fattade sig sjelf såsom en sig
utvecklande idé af friheten. Också är Schelling den förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
