- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
130

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

strålar, utan att bilda en fullständig gestalt.
Upptäckaren af denna första tanke, hvarur allt annat skulle
förklaras, miste nödvändigt ega ovanlig anticipations-förmåga
och genialitet. Också yttrade Schelling, att den
intellektuella åskådningen var filosofiens enda organ hos honom
sjelf och andra. Filosofien sönderföll i naturfilosofi och
andens filosofi, och då båda hade ett absolut innehåll, hade
ock båda en absolut eller oändlig form, hvilka anticiperades
med mycken liflighet och energi, men också utan att bli
mera Sn anticipationer. Så t ex. i naturen, hvars lagar af
Schelling konstruerades eller divinerades, men hvarvid det
bristfälliga var, att han saknade den närmare kunskap om
naturens innehåll, som fordras för att på ett fullt
tillfredsställande sätt kunna uppvisa dess former; ty den aprioriska
divinationen kan väl bestämma målet och principen, men ej
mer. Derföre har ock den enthusiasm, hvarmed detta
konstruerande först omfattades, kallnat, och empirien åter trädt
i stället. Men dessa konstruktioner förblifva dock alltid
problemer för empirien, och denna har också alltmera upptäckt
riktigheten af flera bland dem. Så t. ex. i afseende på
ljusets immaterialitet. Mot dylika inträffade profetior kan man
väl sätta andra, som ej inträffat, ty konstruerandet, fästande
sig vid empiriens dåvarande beskaffenhet, gjorde mångfaldiga
misstag; men de, som för dessa misstag alldeles förkastat
detsamma, borde dock ej glömma huru mycket sannt
deruti finnes. Det hufvudsakliga, hvarför vi hafva att tacka
naturfilosofien, är dessutom idéen om naturen såsom
någonting inom sig sjelft verkligt. — Men om det oändliga
innehållet inom naturens gebit skulle gäcka tanken och liksom
frustrera dess bemödande att a priori förstå densamma, så
måste, enligt sakens natur, detta ännu mer ega rum inom
tankens eget område. Den oändlighet, som öfversvämmade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free