- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
110

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

no

en æsthetisk pantheism. Rousseau är denna skolas förste
representant, Goethe dess heros; Herder är en likartad gestalt,
och äfven vi ha inom vår litteratur en märklig representant
af samma skola, Thorild. — Redan härigenom var en
reaktion mot materialismen gifven, som sedan visade sig inom
vetenskapen sjelf, hos Berkeley, genom hvilken Lockes
system födde ur sig sin fullkomliga motsats i ett idealistiskt
system, som dock stod på samma linea med det förra: det
är liksom den ut- och invända Lockianismen. Locke antog
sensationer såsom all kunskaps källa; Berkeley antog
detsamma, men analyserade noggrannare det, hvarom man genom
dem fick kunskap, och kom derigenom till ett med
Lockianismen motsatt resultat. Ty, sade Berkeley, det är sannt
att vi ha vårt vetande genom sensationer; men till hvilka
yttre ting kunna vi derigenom komma? I sensationerna ligger
ingen relation till dessa ting. Det behöfves ej mycken
skarpsinnighet för att komma till den identiska sats, att
sensationer äro sensationer, — ej yttre ting; sensationerna ligga ju
ej utom, utan inom anden. Om vi nu ock sammansätta
flera af dessa till hvad vi kalla ting; huru veta vi väl att
tingen utom oss äro sådana, eller ens att de finnas? Intet
kommer in i medvetandet, som ej redan förut är der. —
Väl insåg Berkeley härvid svårigheten att förklara, huru
dessa i själen varande sensationer skulle deduceras; men —
antog han — Gud, såsom en Deus ex machina, ha vi att
tacka för dessa sensationer; de äro af honom skapade i själen.
— Nu kom Hume och visade, att genom Lockianismen allt
sammanhang var upphäfvet mellan de olika tingen; man
hade blott sensationer och deras tillfälliga coexistens och
succession, men utan rättighet att antaga något inre
sammanhang dem emellan. — Detta misslyckade försök att kasta
förklaringen af kunskapen ut i den yttre verlden, ledde nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free