Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
materialistiska äsigtens fullständiga motsats, hvilken åsigt vi
framställt i synnerhet med afseende på dess uppfattning af
historien och hennes progress. Vi anförde dervid den
materialistiska konstruktionen af verlden, enligt hvilken
verlds-kropparne först uppstått af molekuler, som blifvit satta i
rörelse genom en yttre stöt, hvilken dock råkat träffa nämnda
kroppar något på sned och såmedelst förorsakat att de
rulla fram i ring och med skef ställning till solen. Enligt
denna mekaniska åsigt behöfves således, för att förklara det
hela, blott en sådan yttre stöt. Denna stöt återkommer hos
Fichte, ehuru på annat sätt; ty det enda han lemnar qvar af
den yttre verlden är just en dylik impuls på anden, men
hvilken förblir oförklarad och blott uttrycker andens gräns. Denna
grans, som är den så kallade yttre verlden, upphäfves
visserligen i oändlighet af tanken, i det den af densamma tänkes,
men återkommer också alltjemt såsom en fortgående
förutsättning. Detsamma blir ock förhållandet i praktiskt afseende, der
friheten just består i upphäfvandet af nämnda gräns. Om den
förra, materiella åsigten gör all tanke till ett blott appendix,
så blir verlden, enligt Fichte, åter någonting blott apparent,
någonting som endast är till för att öfvervinnas, hvarföre
friheten icke är annat än sin egen oupphörliga handling, och hvarje
intelligens således en skapare, med eller utan medvetande.
För att nu under någon allmän synpunkt sammanfatta de
olika intelligensernas verksamhet, antog Fichte en harmoni
dem emellan och en ordning, hvarigenom friheten alltmer
skulle uppenbara och förverkliga sig. Detta var gudomliga
heten. Men denna uppfattning af gudomligheten ådrog honom
anklagelsen för atheism, ty enligt hans åsigt var denna
moraliska verldsordning det ènda möjliga begrepp af Gud,
för öfrigt kunde honom intet af de ändliga intelligensernas
predikater tilläggas, således ej heller medvetande och per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
