Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
— Återigen den mystiske Hardenfeldt!
ropade Fredrik Wolff betydelsefullt retsamt
med en blick på sin svägerska.
— Honom få ni nog oftare höra talas om
och se också, sade fru Hellwer vårdslöst. Här
i huset är det inte möjligt att undgå honom.
Mary var inte nöjd med tonen vid bordet.
Här sutto de alla: nära släktingar, nära vänner
och hade efter en längre skilsmässa inte annat
att tala om än bara lappri. Och det var Thomas’
skull! Hans närvaro hindrade dem att komma
in på ämnen, som närmast intresserade dem
alla, hindrade dem från att nämna de namn
som voro dem kärast och mest förtrogna. Hon
kunde inte undgå att märka, hur halft, hur
hoplappadt och ytligt det förhållande var, i
hvilket brodern, sedan de åter träffats, stod
till henne och deras gemensamma nära
anförvanter. Henne plågade all denna
förbehåll-samhet, all denna medlidsamma grannlagenhet,
som visades hennes bror, under det han själf
tacksamt och underligt anspråkslöst tycktes
nöja sig med sin »outsider »-ställning.
Det pinade Mary. Det pinade henne att
se alla nu — första gången de sedan Agnes’
ankomst intogo en måltid tillsammans — sitta
här och småskämta och småprata med
hvarandra, medvetet, nedlåtande »taktfulla»
gentemot stackars Thomas, så att äfven han »skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
