Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlägga anstalten på Gibraltarområdet väckte till en
början mycket motstånd och klander. Man ansåg
nämligen att denna plats låg alltför avlägset från staden
och att vägen dit var för besvärlig. Det framkastades
till och med (om jag ej missminner mig i
Handelstidningen), att anstalten borde förläggas på det
område, som nu utgör Vasaparken.
Ett kommunalt uppdrag som beredde mig mycken
glädje, var ledamotskapet i den första styrelse för
Slottskogsparken, som utsågs år 1874 och där jag
kvarstod under hela min tjänstetid. August Kobb ville
ha mig med där, och bland mina käraste minnen äro
de strövtåg jag i sällskap med honom gjorde i det
blivande parkområdet, då han uppgjorde sina planer för
parkanläggningen. Han kunde då stanna på en plats
och utveckla, hur arbetet skulle utföras. Han såg
liksom i andanom, hur i en framtid allt skulle taga sig
ut, och framtiden har också bekräftat riktigheten av
hans idéer.
Då arbetena våren 1875 började, förelåg för styrelsen
ett rikt arbetsfält. Största delen av Slottskogen var en
vildmark, där visserligen ekar (av vilka de flesta ännu
finnas kvar) växte i stort antal, men där i övrigt endast
alar trivdes i sumpmarkerna, varjämte på höjden, där
Hjorthagen nu ligger, funnos några barrträd. Där
infartsvägen från Linnéplatsen nu går fram, låg en
lång, smal byggnad av trä, snarlik en repslagarbana,
som begagnades till äggkläckningsanstalt. Den
nuvarande övre dammen var en träskmark bevuxen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
