Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfons:
Skratt och glam i hvarje vrå,
fria menskors gamman.
Berta:
Roligast var när vi två
sutto stilla samman.
Alfons:
Såg du Messer Feldo då,
slingrande med benen?
Berta:
Såg du att i en berså
blommade syrenen?
Ja, det är ett minne etc. etc.
II.
Baronessan de Rotschild, född
Nilsson, och tidningsförsäljare
Alfons Gyllenläder (1914).
Berta:
Minns du, säg, vår ungdomsvår,
full av sol och knoppar,
lil’vets gång i ljusa spår,
hjärtats heta droppar?
Minns du blomman rädd och blyg,
som du ville bryta? . . .
Alfons:
Jag för sånt fått jämt betyg —
och jag ville skryta.
Nu jag ångrar, fast försent,
att intill mitt hjärta
jag ej slutit ömt och rent
trofast liten Berta.
Berta:
Ack, det är ett minne ömt och rent
som jag skall glömma sent.
Båda:
Det var på Lorensberg,
det var i Maj
med grönskans späda färg,
(i tankar) det var i Maj.
Det var på Lorensberg
det var i Maj,
då var det vår och färg —
det var i Maj.
Skurmadammen Rothschild och
gårdskarlen Gyllenläder (1950).
Duett.
Hon:
Ännu innan silfverhår
snöat på vår hjässa
gick det mången solig vår . . .
Han:
Ack, nog minns jag dessa!
Hon:
Då gick solen aldrig bort,
dröjde kvar i hjärtat.
Han:
Glädjens tid var dock så kort
forr’n den sorgen svärtat.
Hon:
Så oss rikdom skilde åt —
högmod alltid rämnar!
Han:
Kära Berta, mig förlåt . . .
Hon:
Tiden allt utjämnar.
Han:
Men det finns ett minne, än ej blekt,
som gör mitt hjärta vekt:
Hon:
Det var på Lorensberg!
Han:
Det var i Maj!
Hon:
Med vårens späda färg,
Han:
det var i Maj:
Båda:
Det var på Lorensberg, det var i Maj,
nu rår en annan färg — då var det Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
