Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Utfärder till sjös och lands. — Arabisk trohet. — Besök i en gourbi i närheten af Algier. — En arabby uppe i bergen och en mohrisk kyrkogård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blomparterr. Farkosterna stå hvarandra så nära, att vattnet
knappt synes mellan dem. Vi stiga uti. Vår styrman är
den högreste Mohamed med de mörka, glödande ögonen och
liten „chekkia“ bjert afstickande mot den bronsfärgade
pannan, det kolsvarta skägget och ögonbrynen. Han ser ståtlig
ut, när han spänner seglet med skicklig hand, bjuder oss
med värdigheten af en „grand seigneur“ att taga plats och
slungar ut på vågen vår båt, lätt som en svan med utbredda
vingar. Himlen var högblå öfver våra hufvuden, hafvet
återspeglade samma färg under våra fötter, men i glänsande
vattringar och djupa krusor med skum på kammen. Mot öster
glänste Djurdjuras snötoppar blänhvita och, sträckande sig
söder och vesterut, framsköto Kabyliens d. v. s. det gamla
Atlas’ violetta våglinier med obegripligt fint och skarpt
tecknade konturer mot sin jemnblåa fond. Som konterfejet
af en österländsk drottning tronade Algier, beskyddad af
dessa murar, i mantel af grön sammet, lätt slöja af
guldskir och det stolta Kasbah till krona. Hon syntes på
afstånd försjunken i tyst tillbedjan af solens gud, som hvarje
morgon väcker henne med sitt rosiga skimmer, kommande
från Mekka.
Vinden var god, luften oförlikneligt ren, temperaturen
varm men ej tryckande, och Mohamed skämde ej effekten i
taflan, der han stod upprätt i båten med den smidiga
gestalten svept i burnussens fladdrande veck och den sköna raka
profilen tecknad skarpt som en bronsstaty mot seglets hvita
bakgrund. En svartbrun gosse om åtta år hjelpte fadern
att sköta seglen och kastade skygga, halfvilda blickar på
oss. Gossen förstod ej ett ord franska och vi frågade
Mohamed hvarför han, som sjelf uttryckte sig ledigt på
detta språk, ej äfven lät sin son lära det i skolorna,
der han kunde förvärfva sig mycken nyttig kunskap för
sin framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
