- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
204

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

hörde ljudet af röster. Det bultade i Romaschoffs
tinningar, hans ben sveko honom, och han vacklade som
en drucken.

»Nej! Jag vill icke... !» svarade ändtligen
Schurotschka med feberhet, flämtande stämma. »Jag vill
ej bedraga honom! Detta vore för resten något ännu
sämre än ett bedrägeri . . . det vore en feghet. I
hvarje bedrägeri ingår feghet. Jag skall säga dig hela
sanningen: Jag har aldrig bedragit min man, och jag
skall vara honom trogen alltintill den stund, då jag
kommer att befria mig från honom . . . för alltid! Hans
kj^ssar och smekningar äro mig en vämjelse, och . . . hör
nu på . . . först nu . . . nej, äfven förut, när jag tänkte
på dig, på dina kyssar . . . har jag förstått, hvilken
namnlös sällhet det är . . att helt hängifva sig åt den
man älskar! Men stjäla mig till en sådan lycka . . .
aldrig! Jag hatar svek och lönnliga vägar! . . . Och
dessutom . . . men böj dig nu ned mot mig, min älskade,
så att jag i ditt öra kan hviska de skamfulla ord jag
ej högt kan uttala: jag fruktar att blifva . . . mor!
Fy . . . ! Tänk bara, hur olidligt, hur afskyvärdt . . .
En löjtnantsfru, fyrtio rubel i månaden, ett halft dussin
barn, lindor, blöjor, slit och armod! Hu ... jag
ryser vid blotta tanken därpå!»

Romaschoff fixerade henne med ett uttryck af
fullständigt oförstående.

»Men ni är ju gift ... då måste ni väl också
nödgas riskera att . . .»

Schurotschka tystade honom med ett gapskratt,
hvars onaturliga, hjärtlösa cynism jagade en frostkall,
obehaglig känsla genom hela hans varelse.

»Romotschka! Oj oj oj, hvad ni ändock är för en
ohjälplig, stackars dumsnut!» För att riktigt håna
honom uttalade hon hvarje ord med gäckande, barnröst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free