Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
officerare och därtill gammal i tjänsten, kan släppa er
ungdomen så på näsan? Så’na där herrar skola,
minsann, hållas med strama tyglar. De äro väl, för fan,
inga hoffröknar heller!»
Med dessa ord vände han kompanichefen ryggen
och begaf sig, åtföljd af adjutanten, till sitt väntande
ekipage. Under det att han steg upp i vagnen och
ända till dess att denna hade svängt om bakom
kompaniskolans hörn, härskade på exercisplatsen en dof,
pinsam tystnad.
»Ack, du älskliga gamla sötnos!» utbrast i torr
ton och med djupt förakt kapten Sliva, när officerarne
några minuter senare åtskildes. »Nu borde jag väl
ock, mina herrar, säga er ett par kärvänliga ord.
Lära er att stå i ’gif akt’ och att hålla käften, äfven
om himmeln brakade ned ... med mera sådant. Jag
har ju i dag för er skull blifvit skurpensad inför hela
mitt kompani. Men hvem har skickat mig er på
halsen? Hvem har bedt om edra tjänster? Icke jag
åtminstone; Ni äro för mig och mitt kompani lika
behöfliga som femte benet för en hund! Dra för
fan och återvänd till edra dihorn!»
Han afslutade sin beska föreläsning med en trött,
föraktfull rörelse med handen och släpade sig
långsamt bort i riktning mot sin mörka, smutsiga,
glädjelösa ungkarlsbostad. Romaschoff kastade en lång
blick efter honom, och betraktande den långa, magra
redan af åren böjda gestalten, kände han, trots den
nyss utståndna skymfen, i sitt hjärta ett djupt
medlidande med denne ensamme, förråade, af ingen älskade
man, som i hela världen endast hade tvenne intressen:
den »fina» rättningen i sjätte kompaniet under
paradmarsch och den kära lilla brännvinsflaskan, som hvarje
kväll var hans trogna och enda sällskap »ända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
