Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Stora hjärnans nederlag - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprepar att detta inte är någon marknad — slå ut,
krupiär!
Gerdt Lyman högg honom i armen, blodröd av
förbittring.
— Det här är mitt kort! Jag är medicine doktor. Jag
är sinnessjukläkare och vän med professor Oscar
Freudenthal, som ni möjligen känner. Mannen där är inte
bara en gemen inbrottstjuv, utan också en farlig dåre,
som har rymt och som hade spärrats inne av ingen
mindre än professor Freudenthal! Jag frågar er för sista
gången: ämnar ni göra någonting eller ej? Ämnar ni låta
vakterna anhålla karlen eller ej?
Gerdt Lymans röst hade så småningom blivit lika
hetsig, som när han vid universitetet förfäktade
toleransen och den skeptiska livsåskådningen. Hela bordet
lyssnade. Spelarna sågo imponerade på honom. De voro
vana att anklaga varandra för stöld och förryckthet,
men ingen av dem hade någonsin kunnat stödja dessa
påståenden med en doktorstitel eller med professor
Freudenthals namn. Mannen, som Gerdt Lyman
anklagade, såg på sin anklagare med två blå ögon, i vilka
man läste överraskning och villrådighet. Den skallige
mannen i hans sällskap lyssnade med gapande mun, den
vackra damen med två uppskjutna, fint tuschade
ögonbryn. Några sekunder gingo förbi; krupiären glömde
förhäxad att slå ut; Gerdt Lyman njöt stora hjärnans
triumf i fulla drag. Äntligen ryckte överkrupiären upp
sig.
— Min herre, sade han till den långhårige mannen,
visa ert kort!
Den långhårige mannen såg förvånad på honom.
— Vad för ett kort?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
