Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utför backen går alltid lätt.
Uti den som ofta ler, man en dåres afbild ser.
Utur en mun kan både varmt och kallt blåsas.
V.
Vacker visa qvädes aldrig för ofta.
Vackert och väl slår ingen ihjäl.
Vackra visor äro aldrig långa.
Vada icke öfver vatten der du ej ser botten.
Valkar i handen pryda en hustru bättre än många
guldringar på fingrarna.
Vanan är andra naturen.
Vanart har en lång stjert.
Var aldrig fåfäng, så blir tiden aldrig för lång.
Var inte så arg, att du biter gäss, och inte så from,
att gässen bita dig.
Var mild emot din underlydande, han kan snart bli
din öfverman.
Var rädd om tiden som om pengar.
Var vänlig emot alla, men vän med få.
Varpa ej mera upp än du kan väfva neder.
Varsnad fara skadar minst.
Vatten tränger genom stöflar och kärleken genom
handskar.
Vekt jern är lätt att smida,
Venstra handen bör icke veta hvad den högra gör.
Verket prisar mästaren.
Verldens lopp: den ene neder, den andre opp.
Verldslig ära, fåfäng lära.
Veta lag och göra rätt äro tväggehanda.
Vett brister gerna ut.
Vett finnes ock under vallmarströjan.
Vettet följer icke alltid med åren.
Vi presterskap, sa’ klockarn (äfven spögubbe).
Vi ä’ alla småländingar inför Vår Herre.
Vid Guds taffel spisa alla ur ett fat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dsordspr/0098.html
