Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 9. Fortsättning om den europeiska resan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
själfva.” Liggande på en höjd som stolt skådar ut öf-
ver staden och dess vackra omgifningar, måste det för
de påfvar som residerade där hafva varit en mycket be-
haglig boning. Då jag betraktade palatsets läge, var
det tydligt för mig att katolikerna länge förstått huru
de skola välja platser för sina kyrkor och andra bygg-
nader. De äro mästare i geografiska och topografiska
förhållanden lika väl som i kyrkliga ting. Denna rykt-
bara gamla byggnad var icke blott ett palats eller en
strängt religiös institution, utan den var på en gång pa-
lats och fängelse. Mången stackars själ säges inom dess
murar hafva utstått våndan af en ransakning och den
ännu större af tortyr för sin menings skull. Om den var en
plats för bön, var den äfven en plats för straff. De heliga
män som regerade på denna tid kunde vara lejon lika
väl som lam. I denna byggnad funnos många salar —
domssalar, inkvisitionssalar, tortyrsalar och festsalar. I
dess storhets dagar kunde religionen icke fördraga nå-
got sådant nonsens som tankens frihet. Tro med kyr-
kan eller var förbannad, antag vår tro eller var kastad
bland de fördömda, var religionens hårda bud på denna
tid. Män sådana som Robert G. Ingersoll skulle då blif-
vit kortlifvade. Ända till Louis Napoleons dagar visa-
des tortyrredskapen i denna gamla byggnad för de re-
sande, men nu är det icke så. Så kall och grym denne
Napoleon var, blygdes han öfver att låta dessa förskräck-
liga instrument blottas för den moderna civilisationens
öga. Så brottslig han var i att utplåna fri- och rättig-
heter i den republik han förrådde, hade han för myc-
ken aktning för det nittonde århundradets mänsklighets-
känsla för att såra henne genom åsynen af dessa djaf-
vulska instrument. Emellertid kan man inom dessa mu-
rar få se mörka rum, trånga gångar, tunga riglar och
bommar samt tillräckligt med spöken efter en dod och
begrafd fanatism, vidskepelse och bigott ensidighet for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
