Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 16. “Tiden jämnar allt“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
ser. Åtminstone voro i åtskilliga år mina tankar och
känslor sådana i afseende på öfverste Lloyds plantage
vid floden Wye i grefskapet Talbot at Mary]and, ty jag
hade aldrig varit där sedan jag for därifrån vid åtta
års ålder 1825.
Så länge slafveriet varade, kunde gifvetvis denna
helt naturliga önskan icke tryggt tillfredsställas, ty min
närval o bland slafvar var farlig för det allmänna lug-
net och kunde lika litet fördragas som en varg bland
får eller eld i ett magasin. Men nu då krigets följder
hade förändrat allt detta, hade jag i flera år varit be-
sluten att atervända till mitt gamla hem vid första läg-
liga tillfälle. Då jag omtalade denna min önskan för-
liden vinter för Hon. John L. Thomas, tulluppbördsman
i Baltimores hamn och en ledande republikan i staten
Maryland, uppmanade han mig ifrigt att fara och tilläde
att han ofta företog en tur till östkusten i sin tulljakt
Guthrie (eljes känd under kriget som Ewing) och skulle
vaia mycket glad åt att få mitt sällskap på en af dessa
täider. Jag uttryckte något tvifvel om huru ett sådant
besök skulle upptagas af den nuvarande öfverste Edvard
Lloyd, nu ägare af det gamla stället och sonson till guver-
nör Ed. Lloyd, som jag erinrade mig. Herr Thomas för-
säkrade mig genast att jag, efter hvad han själf hade
sig bekant, icke behöfde hysa något bekj^mmer af denna
anledning. Herr Lloyd var en frisinnad herre, och han
tviflade icke att han skulle upptaga ett besök af mig
mycket väl. Jag var mycket glad öfver att få mottaga
anbudet. Färden blef emellertid icke af förrän den 12
Juni, men denna dag begaf jag mig i sällskap med her-
rar Thomas, Thompson och Chamberlain om bord på
jakten för att företaga det tillämnade besöket. Inom
fyia timmar efter det vi lämnat Baltimore ankrade vi
i floden invid den Lloydska egendomen, och från däcket
af vårt fartyg såg jag ännu en gång de väldiga skor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
