Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 13. Stora förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
litik på den anförda grunden att det skulle existera en
fiendskap hos de förra slafvarna mot det fattiga hvita
folket i södern. Vi medgifva tillvaron af denna fientlig-
het och fasthålla att den är fullt ömsesidig. Men ni be-
går ögonskenligen ett misstag då ni hemtar ett argu-
ment från ett förhållande under slafveriet och gör det
till grundval för er politik i en frihetens stat. Fient-
ligheten mellan de hvita och svarta i södern är lätt för-
klarad. Den har sin rot och safve i slafveriet och upp-
tändes å båda sidor genom slafägarnes list. Dessa slafä-
gare tryggade nämligen sin makt öfver både de fattiga
hvita och de svarta genom att framkalla fiendskap mel-
lan dem.
De söndrade båda för att blifva herrar öfver båda.
Det fanns intet jordiskt skäl hvarför de svarte icke skulle
hata och frukta de fattiga hvita då de ännu voro i slaf-
veriet, ty det var ur denna klass deras herrar fingo sina
slaffångare, slafpådrifvare och uppsyningsmän. De voro
de män som tillkallades vid alla tillfällen af herrarna,
närhelst något djäfvulskt våld skulle begås mot slafven,
Nåväl min herre, ni kan icke undgå att inse, att sedan
orsaken till detta hat aflägsnats, måste äfven verkan vara
aflägsnad. Slafveriet är afskaffadt. Orsaken till denna
antagonism är aflägsnad, och ni måste finna att det är
alltigenom ologiskt (och ett försök att ”slå nytt vin i
gamla flaskor”) att lagstifta efter slafägar- och slafpå-
drifvarförutsättningar för ett folk som ni upprepade
gånger förklarat det vara eder afsikt att bibehålla fritt.
2. Dessutom, äfven om det vore sant, som ni på-
står, att de svartas fientlighet mot de fattiga hvita nöd-
vändigt måste fortfara i en frihetens stat och att denna
fiendskap till och med är häftigare i en frihetens än i en
slafveriets stat, så i himlens namn, hur kan ni, fråga vi
vördsammast, hur kan ni, i betraktande af eder erkända
önskan att befrämja den svarte mannens välfärd, beröfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
