Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 11. Skilsmässa och krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
tagit underrättelse att färgade soldater skulle behandlas
som krigsfångar. I allt detta såg jag mera af det öm-
mande hjärtat hos människan än den bistra krigarplik-
ten hos högste befälhafvaren för den amerikanska armén
och flottan, och om jag också icke kunde instämma
med honom, kunde jag icke annat än respektera hans
människovänliga sinne.
Rörande den tredje punkten tycktes han göra min-
dre svårigheter, ehuru han icke fullständigt tog sitt parti.
Han sade blott att han skulle underteckna hvarje full-
makt för färgade soldater som krigsministern anbefallde
åt honom. Ehuru jag icke var alldeles nöjd med hans
åsikter, var jag så nöjd med honom själf och krigets upp-
fostrande tendens att jag beslöt fortsätta med rekryte-
ringsarbetet.
Från presidenten gick jag att uppsöka sekreteraren
Stanton. Det kunde icke råda större olikhet i tvänne
mäns sätt. Jag presenterades af biträdande sekretera-
ren Dana, som jag känt många år förut trån ”Brook
Farm” i Massachusetts och sedermera såsom hufvudre-
daktör för New Yorks Tribune. Hvarje linie i herr Stan-
tons ansikte sade mig att jag måste vara kort, tydlig
och gå rakt på sak; att han kunde vända mig ryggen
i hvad ögonblick som helst, om han fann mig tråkig;
att höflighet icke var en af hans svaga sidor. Hans för-
sta ögonkast tycktes säga: ”Nåväl, hvad vill ni? Jag
har ingen tid att förslösa på er eller någon annan, och
jag skall icke heller förslösa någon. Tala fort, annars
lämnar jag er.” Mannen och platsen lämnade i lika mån
intryck af brådskande arbetet Seende att jag icke hade
någon tid att förlora, gick jag raskt igenom detsamma
som jag andragit inför president Lincoln. Då jag slu-
tade, såg jag till min förvåning en helt annan man fram-
för mig. Förakt, misstänksamhet och tvärhet hade all-
deles försvunnit från hans ansikte och sätt, och på nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
