Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 9. Slafväldets stegrade fordringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
tionens kongress; den oförsynta fordran som framställ-
des till engelska regeringen om återsändande af slafvar
som vunnit sin frihet genom tapperhet under stormarna
på bafvet; lagen om förrymda slafvars gripande; annek-
teringen af Texas i det erkända syftet att öka antalet
slafstater och sålunda öka slafveriets makt i unionen,
kriget med Mexiko; flibustierexpeditionerna mot Kuba
och Centralamerika; öfverdomaren Taneys kallblodiga
dom i Dred-Scottmålet, hvari han framställer såsom ett
historiskt faktum att ”negrer icke anses hafva några
rättigheter som hvita personer äro skyldiga att respek-
tera” ; det trolösa upphäfvandet af Missouri-kompromis-
sen, sedan södern hemtat alla fördelar af den, men nor-
den ingenting vunnit; det väpnade och blodiga lorso-
ket att påtvinga Kansas jungfruliga jord slafvenet; bada
de stora politiska partiernas ansträngningar att driiva
från plats och inflytande hvar och en som misstänktes
för idéer och grundsatser fientliga mot slafvenet; de råa
angreppen på Giddings, Hale, Chase, Wi son, m. •
Seward och Charles Sumner; ansträngningen att ned-
sätta dessa modiga män och drifva dem bort fran sina
framstående poster; det summariska satt hvarpa Virg
hängde John Brown; med ett ord, allt livad som gjo
des eller försöktes för att stödja och trygga slafveriet
tjänade blott] till bränsle på elden och upphettade ag
tationens ugn mera än någonsin förut. e a ,
ända till det ögonblick då nationen fann nödvändigt att
omgjorda sig med svärdet till landets räddning och
veriets. tillintetgörande. .
Aldrig under de tio år som föregmgo kriget vo
folkets sinnen i lugn. Herr Clays kompromissa ga er
1850, hvarigenom alla landets bekymmer or s
skulle ”begrafvas i oceanens djup”, a e mapp
på författningssamlingens sidor, förrän kela landet pp
rördes af en häftig agitation, och för min del gjorde jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
