Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 20. Lifvet som lärling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
tade onda samt. med ens vägra att arbeta där vid si-
dan af slafvar, ett fegt angrepp på de fria färgade handt-
verkarne, sägande att de åto det bröd som borde ätas
af Amerikas fria män ock svärjande att de icke skulle
arbeta tillsammans med dem. Denna deras känsla var
alltså riktad emot att få arbetet utsatt för täflan med
den frie färgade arbetarens och hindra honom att i sitt
lifs afton tjäna sig själf med det yrke hvarmed han tjä-
nat sin herre nnder sina kraftigare dagar. Hade de
lyckats i att drifva de fria svarta från varfvet, skulle
de äfven hafva yrkat på de svarta slafvarnas aflägsnande.
Stämningen var mycket bitter mot allt färgadt folk i
Baltemore vid denna tid (1836), och de färgade — fria
såväl som slafvar — ledo alla slags förolämpningar och
oförrätter.
Ända till kort innan jag kom dit, arbetade hvita
och svarta timmermän sida vid sida på j Gardiners, Dun-
cans, Walter Prices och Robbs varf. Ingen tycktes
finna något opassande däri. Många af de svarta voro
första klassens timmermän och erhöllo arbeten som for-
drade den största skicklighet. Plötsligt uppträdde emel-
lertid de hvita timmermännen och svuro att de icke
längre skulle arbeta på samma villkor som negrer. Be-
gagnande sig af den skyldighet som ålag herr Gardinei
att hafva de mexikanska fartygen färdiga att ga af sta-
peln i juli och svårigheten att fa andra arbetare denna
tid af året, svuro de att de icke skulle göra ett enda
hugg för honom, om han icke afskedade sina fria fäi
gade arbetare. Nåväl, ehuru denna rörelse icke angick
mig till formen, gjorde den det i sali. Den sinnesstäm-
ning den väckte var illvilja och bitterhet mot färgadt
folk i allmänhet, och jag led med de öfriga och led svårt.
Mina medlärlingar började mycket snart känna det för-
nedrande att arbeta tillsammans med mig. De börja e
antaga högdragna miner och tala föraktligt och illvilligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
