- Project Runeberg -  Frederick Douglass' lif och samtid /
168

(1895) [MARC] Author: Frederick Douglass Translator: Carl Stenholm - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 19. Rymningskomplotten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att: få en framtid — en framtid af hopp. Att vara ute-
slutande inskränkt till det förflutna och närvarande är
för en själ hvars lif och lycka är oupphörligt framåt-
skridande — hvad fängelset är för kroppen — brand
och rost, ett fasornas helvete. Detta nya års dagning
väckte mig ur min tillfälliga slummer och kallade till
lif min hemliga men länge närda frihetslängtan. Jag
började icke blott blygas öfver att finna mig i slafve-
riet, utan blygas öfver att synas finna mig däri, och i
betraktande af mina nuvarande gynnsamma förhållanden
under herr Freelands milda välde, är jag icke säker att-
icke en eller annan af mina läsare skall fördöma mig
såsom öfver höfvan ärelysten och högeligen bristande i
ödmjukhet, då jag säger sanningen att jag nu förjagade
alla tankar på att göra det bästa möjliga af min lott
samt välkomnade blott sådana tankar som förde mig
bort från träldomshuset. Innerligheten i min frihets-
längtan, stärkt af mina nuvarande gynnsamma omstän-
digheter, förde mig till beslutet att liandla såväl som
tänka och tala.
I enlighet härmed gjorde jag mig vid begynnelsen
af detta år 1836 ett högtidligt löfte att det år som nyss
hade dagats för mig icke skulle gå till ända utan att
hafva bevittnat ett allvarligt försök å min sida att vinna
min frihet. Detta löfte förband mig blott att sörja för
min egen personliga flykt, men min vänskap för mina
bröder i slafveriet var så innerlig och tillitsfull att jag
kände det som min plikt lika väl som min glädje att
gifva dem ett tillfälle att deltaga i min föresats. För
Henry och John Harris kände jag en vänskap så stark
som någon kan hysa för en annan, ty jag skulle kunnat
dö med och för dem! För dem började jag därför med
lämplig försiktighet uppenbara mina tänkesätt och pla-
ner, hvarvid jag först en tid pröfvade deras tankar om
ett rymningsförsök, i händelse ett tillfälle erbjöde sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:15:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/douglass/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free