Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifvet som slaf - 18. Nya förhållanden och plikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
herre och påtog mig själf, såsom jag hade rätt att göra,
ansvaret för min egen existens och användandet af mina
egna krafter.
För mycket af den lycka eller frånvaro af olycka
hvarunder jag tillbragte detta år, står jag i skuld till
det behagliga sinnelaget och den brinnande vänskapen
hos mina bröder i slafveriet. De voro alla manliga,
ädelsinnade och modiga, ja jag säger att de voro mo-
diga och vill tillägga att de voro begåfvade med ett
ädelt skick. Det är sällan någons lott att hafva san-
nare och bättre vänner än slafvarna på denna gård voro.
Det var icke ovanligt att slafvar beskylldes för att vara
mycket förrädiska mot hvarandra, men jag måste säga
att jag aldrig älskat, aktat eller litat på människor i
högre gracl än jag gjorde med afseende på dessa. De
voro goda som guld, och intet brodersband kunde vara
kärleksfullare. De tillistade sig inga lumpna förmåner
af hvarandra, de sladdrade icke, gåfvo icke hvarandra
dåligt rykte hos herr Freeland och upphöjde icke den
ene på den andres bekostnad. Vi företogo aldrig något
af vikt som var af den art att det tycktes kunna beröra
kamraterna utan gemensam öfverläggning. Vi voro van-
ligen ett med hvarandra och handlade samfäldt. Vi ut-
bytte oss emellan tankar och känslor som väl hade kun-
nat betraktas som samhällsvådliga, om de blifvit kända
för våra herrar. Slafägaren, vare sig han var god eller
grym, var alltjämt slafägare, d. v. s. en person som be-
ständigt kränkte människans naturliga och oafytterliga
rättigheter, och han var därför en person som själf tyst
men säkert hvässade hämndens knif för sin egen strupe.
Han uttalade aldrig en stafvelse till lof för denna repu-
bliks fäder utan att inbjuda till svärdets mellankomst
och bekräfta sina egna slafvars rätt till uppror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
