Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskosäden och icke födas ur gudamodern. Här får därför
det heliga stamträdet en stor betydelse, något som icke
kan blifva fallet enligt den andra idéen då efter den hvarje
människa födes direkt ur jorden och sålunda icke kan hafva
något stamträd.
Det sagda låter sig ock kontrollera genom den i flera
afseenden med paradis-idéen sammanhörande
flod-berättelsen. I den babyloniska versionen heter det att Ut-napistim
(Noa) förde ombord på skeppet “lifssäd" (zér-napsåti) af
alla slag. Tydligt är att denna “säd“ skall tjäna till
begynnelse föf släkten efter floden. Men denna tanke riktar
sig mot jordgudinnan. Ty enligt gudinne-idéen hade inga
djur behöft intagas i arken, då jorden föder djuren och alla
varelser; det hade endast behöfts att jorden åter blifvit torr
så hade han alstrat nya djur. Flodberättelsen, där ju ock
Ea har den mest framstående platsen, återspeglar på denna
punkt ett renare gudsbegrepp än det i Babylonien vanliga.
Ut-napistim blir efter floden en andra “människosäd“ i
likhet med den första, och han försättes äfven till ett
paradis, där han vinner odödlighet.
Då idéen om jordmodern praktiserades i en otuktig
kult så måste läran om människosäden rikta sig mot sådan
kult och sådant lif öfverhufvud. Det paradisiska lifvet är
ett oskuldens lif. Den bibliska paradisberättelsen är här
ett vittnesbörd om det förmosaiska Israels åskådning. Och
den är icke en blott fantasi, utan man har i Syrien sökt
genomföra ett lif i öfverensstämmelse med de idéer som vi
möta i paradisberättelsen, såsom man kan finna ännu mer
än tusen år efter Moses tid, då folk från alla håll samlades
till Hierapolis i Nordsyrien, hvars tempel vårdades af
ev-nucker och där skaror af människor grepos af åstundan att
lefva “det kvinnliga lifvet" så att äfven de gjorde sig till
evnucker. Vi få straxt nedan något återkomma därtill.
Innan vi betrakta den bibliska paradisberättelsen vilja
vi påminna om Gilgamis-myten för att därmed konstatera
att man verkligen redan i en aflägsen forntid hade tankar
om det paradisiska lifvet såsom ett oskuldsfullt lif, så att
vi icke lägga in några blott moderna tankar i paradis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
