- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
804

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - VI ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


VI

VI 2, n. flock, fiskstim, stort antal foglar m. m.
Fl. (Ingo). Monne beslägtadt med moes.
ga-vi-þan, förena; fe. veđan, id.?

VIA I, v. a. nåda, nita, kröka (spetsen af en
spik, sedan han blifvit inslagen). "Via spiken".
Fl. (Nl.). Väiä (ipf. väidä, p. p. väien), id. G.
Jfr vika 1.

Via 2, f. en sådan krökning på en spik.
Fl. (Nl.).

VIAL, m. Lathyrus pratensis. Sveal. Jfr
vedel, vial.

VI-AND, f. srjertand: Anas acuta, L. Sk.

VIANE, vianne, via vännder, s. vid.

VIAR, m. 1) kråkört: Vicia Cracca, L. Sm.,
ul. Vijär (def. -n), m. id. Vm. (Fellingsbro).
Viare, m. viars-gräs, n. Vicia cracca, L. och
villosa, Roth. Nk. I andra munarter fu(g)la-vikker,
Sk.; tran-ärter, f. pl. Vg. 2) kovall:
Melampyrum pratense. Dl. (Lima, enl. Kröningsvärd).
Samma ord som vial, m. Lathyrus pratensis, och
troligen beslägtadt med vija, f.

VIBER, f. pl. skråck, vidskepelse. Hl. (Vallda).
Vibel, id. "Gammal vibel". Bhl. (Oroust, Tjörn).
N. vipre, f. påhitt, besynnerligt bruk; om
plägseder, som grunda sig på gammal öfvertro; fn.
vipr, f. lek, bagatell.

VID, adj. (såsom i riksspr.) amplus. Väidar
(f. väid, n. vitt el. väit), G.; waiđ, id. Dl. (Mora).
Fn. víđr; fht. wît; fe. vid; ns. wied; nht. weit;
e. wide.

WaiÐ-uppin, weiđ-uppin, adj. vidöppen. Dl.
(Elfd.).

Viane, n. vidd, utrymme. Vl. (Jösse h.).

Via vännder, adj. med vidsträckta
förrättningar och angelägenheter. Ög.

Vidande el. vianne, adj. vidöppen; i
sammans, "på vidande (el. viane) gavel"; om en
dörr. "Han slo ópp dörren på vidande gavel". Götal.

Vidden (def. vidda), f. vidd. Vg. (Kåkinds
h.). Fn. vidd, f.

Vi(d)-faren, adj. 1) vida berest; 2)
namnkunnig. Sm.; 3) vidlyftig i sitt tal eller sina
tankar. Vg. (enl. Hof, 314). Fsv. vidhfarul
(wüdhfarul),
adj. vidt berest. Cod. Bildst., s.
367; fn. viđförull, som reser vidt omkring; n.
vidfaren; fe. vidfarende, vagabundus.

Vid-flängd el. vi-flängder, adj. 1) som är
vida berest eller reser mycket. Sm.; 2)
vidlyftig, vidsträckt "Vidflängda egor". Sm., nk.; 3)
som har vidlyftiga planer för sig, vidlyftig
hushållning, mycket att sköta. Sm., ög.

Vi(d)-flängd, f. vidlyftig mark eller
skog. Ög.

Vi(d)-fäLing, m. som färdas eller stryker
vidt omkring; landstrykare; säges föraktligt om
den, som ofta byter om hemvist eller tjenst.
Vb., hl.

Vi(d)-fäLugr, adj. ostyrig, bråksam. Vm.

Vi(d)-lyfti(g), adj. med stor rörelse,
vidsträckta företag. Ög.

Vi(d)-gäten, s. gäta 3.

Vi(d)-lyftin, adj. besynnerlig. "Hä va nu
vilyftit", det var märkvärdigt. Fl. (Nl.).

Vi(d)-låten el. vi-löten, adj. 1) egentl,
vidlottad, en som har vida lotter; 2) vidlyftig, som
sträcker sig vida, går vida omkring; om folk
och fä. Vg. (Skarab.).

Vi(d)-läta, f. vidlyftighet, vidt sig
utsträckande mark, fält. Vg.

Vi(d)-räkal, vi(d)-räkst, s. räkå.

Vid-slodig, adj. ostadig, flygtig. Hl.
(Slättåkra). Jfr slöjen.

Vidt-slöjen, s. slöjen.

Vi(d)-struken, adj. som stryker vidt
omkring, vidt kringvandrande; om menniskor och
djur. Ög. S. strioka.

Vi(d)-vräken, adj. som irrar vidt omkring;
om kreatur. Hs. (Db.). Vi(d)-faren, adj., id.
Hs. (Jerfsö). Jfr räkå.

Vi(d)-våLi, adj. kringsväfvande. Ög.

Vi(d)-våLing, m. kringsväfvande person. Ög.

Vi(d)-åsen, adj. vidlyftig, ostadig; yr. Vl.,
dls., vg.

Vi(d)-öppen, adj. raklång. Sm.

Väid-angesst, m. vidd (å mark och egor).
N. G. Väid-angårr, m. id. S. G.

Väid-flakä, m. vidt, stort, flackt fält, G.

WIÐ 1, pron. pers. vi (två eller flera). Dl.
(Våmhus, Elfd.). Vir, vi; wóss, oss, Dl. (Mora);
vör, vi. G.; vä, id. Vb. Fsv. vit (uit), dualis,
vi båda. VGL. I. I. B. 2: 1: "binþum (eller
biuþum) uit". UL. Ä. B. 11: 2: "at wit baþir
afflum ok baþir giömum"; vèr, vi, pluralis, vi; fn.
viđ eller vit, dualis, vi båda; plur. vèr, vi. Anm.
viđ eller vit är troligen af vi, förkortadt af vér,
vi, och tveir, två. Moes. vit, dualis, vi båda;
fslav. vje, vi båda. Af ofvanstående synes att
den gamla dualis wiđ, Dl. (Våmh., Elfd.) brukas
både för dualis och pluralis. En märklig
förkortning märkes i Dl. (Östnors by i Mora s:n), der
man säger: i skum, i st. f. vir skum, vi skola;
i ståndum, i st. f. vir ståndum, vi stå.

WIÐ 2, m. 1) egentl, skog; träd; 2) ved.
Ö. Dl. Ved, m. 1) egentl, skog. I denna
betydelse lefver ordet qvar i namnen Finnveden,
Göteved, Holaved
(fsv. Holaviþer), Kinneved,
Tiveden
(fsv. Tiviþer), m. fl.; 2) växande träd i skog.
Vb.; deraf a) ben-ved, m. α) Cornus sanguinea.
Sveal.; β) (såsom i riksspr.) Evonymus
europæus. b) ve-ben, f. murgröna: Hedera Helix.
Vg. D. vedbende; fn. vidvindill; nht.
baumvinde. Jfr rind, trä-vevla; 3) trä, trävirke;
deraf hjul-ved, kar-ved. Sm.; 4) (såsom i riksspr.) af
trä hugget bränsle. Uttalas vanligen ve, stundom
vö; deraf kol-vö, tórr-vö. Sdm. Fsv. viþer,
viþur,
m. a) skog. VGL. II. GB. 12. ÖGL. R.12:
pr.; b) träd; c) ved; fn. vidr; fht. witu, n. trä,
ved; nht. (dial.) wit, wid, m. ved; fe. vudu, m.
skog; träd, trä; e. wood, ved; d. ved, id.

An-ved, an-veug, q, v.

Böke-ved, m. bokved. Sm.

Embets-ved, q. v.

Fait-ved, s.fejta.

Faru-ve(d), b. fara.

Fälle-ve(d), s. falla.

Haga-vi(d), s. hag.

Julved, m. den torra ved, som inbäres i
stugan och begagnas under julen. Götal.

Kar-ved, m. uppskrädt virke till laggkärl.
Lagg-ved, Sm.; lågg-wiđ, Dl.

Läp-log-wiÐ, s. laup.

Mil-ved, s. sid. 439.

Mot-veug, s. mot 1.

Ring-ved, ring-vedi(g), s. ringa 1.

Sol-ved, s. sol.

Sprak-ved, m. Rhamnus frangula. Vl. Jfr
tröske.

Stikke-ved, s. stinga.

Sörna-ved. s. sör 1.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0834.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free