Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - VARD ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VARD
Brå-vuLet, s. bråd.
Dö(d)-voLin, s. däia.
Fail-vorden, adj. felaktig, skadad. G.
Fort-volen, adj. fort färdig. Dls.
Fri-voLän, adj. sjelfsvåldig. Vb.
Fä-vulen, adj. fäaktig. Sdm. Fä-vured,
adj. id.; deraf fä-vur, n. fäaktig menniska.
"Han ä ett räktit fävur." Sk. (Ox.).
För-vulen, adj. 1) bestört, häpen. Vg.
(Elfsb.).: 2) oförvägen, påflugen, oregerlig,
påhängsen. Sveal. Fsv. forwurdhin, förgjord,
försagd. Patriks saga, s. 22; n. forvorn,
förgjord, förhexad; d. d. forvoret, mager, eländig,
bortkommen.
Gen-vuLen, s. gena.
Glad-vuLen, adj. vänlig. Sm.
Gnarr-vulen, adj. gnatig. Sveal.
Grå-volen, adj. gråaktig. Dls.
Grön-vuren, adj. grönaktig. Sk.
(Harjager). Grön-vured. Sk. (Lugg.).
HaL-voLen. adj. hård, hårdartad. Dls.
Illa-ortin (n. illa ortiđ), adj. otjenlig.
Dl. (enl. Rdq.) Illa-vuren, id. Sk., hl., bl.;
illa-vulen ell. ill-vulen. Vg.,ög.,nk.
Kalas-vuLet, adj. n. liknande ett kalas. Ög.
Kall-vuLen, adj. som kännes kall. Hs.
Kåll-vuren el. kåll-vulen, Sm.
Karl-vuLen, adj. som ser dugtig ut, liknar
en karl. Kara-vulen, kara-vulän, kara-vuren,
id. Allm.
Knarr-vulen, adj. gnatig. Sm. D. d.
knarvorn.
Kås-vuLen, s. sid. 380.
Lat-vulen, adj. fallen för lättja. Sveal.
Lat-volän. Vb.
Lort-volen, adj. smutsfärdig. Dls.
Mjuk-vuLen, s. sid. 441.
O-vuLen, o-vuren, adj. ovillig. Kl., bl.
Ras-vuLn, s. sid. 526.
Ren-vulen, adj. renlig, renfärdig. Dls.
Rå-vuLen, adj. fuktig (i luften). Ög.
Rö-vured, adj. rödaktig. Sk. (Lugg.).
Sen-voLän, adj. senfärdig. Vb.
Sken-vuLen, adj. som har böjelse att
skena. Hs.
Slarv-vuLen, adj. slarfaktig. Hs.
Snabb-voLän, adj. skyndsam, rapp. Vb.
Sne-vuren, adj. sned. Hl.
Snäll-voLän, adj. fort färdig. Dls.
Stel-volen, adj. stelartad. Dls.
Stor-vuLen, adj. tämmeligen stor, ej liten.
Bhl. N. sturvuren.
Sur-vulen, adj. suraktig. Mycket allm.
Sval-vuLen, sval-vuren, s. svila.
Svart-vulen, adj. svartaktig. Hs.
Trubb-vulen, adj. trubbaktig. Hs.
Trög-vuren, adj. trög, olustig. Vg.
Traug-volen. Vb.
Tvär-vulen, adj. tvär, vresig. Allm. D. d.
tværvuren.
Tölp-vuren, adj. halffånig, mycket
enfaldig. Sm.
U-voLen, adj. vårdslös. Dls. Ovölu, id. Vb.
Ve-voLen, adj. beskaffad. Dls.
Vi-våLen, adj. vid, stor i omfång. Ög.
Våt-voLen, adj. fuktig. Dls.
Väl-vulen, adj. väl beskaffad, som riktigt
passar till sitt föreslagna ändamål. Svea-,
Götal. Väl-vuren, id. "Dä kreget ä välvuret".
Sk. (Ing.)
Anm. Af vuren, vulen hafva äfven
utbildat sig flera substantiver och verber.
VuLna el. rôlna se, v. r. 1 visa sig tjenlig
arta sig till, passa. Vg., bhl. Vurna sej, id.
"Dä vurnar sej bra. Dä vurnar sej te regn".
Vurnas, v. d. id. "Han vurnas mä dä".
Vurna te, ställa i god ordning. "Han vurnar te´
att bra". Sm., hl.
VuLnader, m. pl. ärenden, affärer; hvad man
har att vårda. "Han har så många vulnader".
Ög. (Ydre). Detta ord kan dock möjligen
vara beslägtadt med våla, v. a. vårda, akta.
Vurnlek, m. läglighet, utsigt till. Ög.
Vurlek, vulek, m. tillstånd, hushållsställning. "Ja
har tänkt att pajken skulle friat te de flekka,
för ho har en go vurlek. Pajken bure la
gefta se, om han råkade på nåa go vulek", d. ä.
der han kunde få en "gårabit" eller litet
penningar. Sm.
Vurnad, m. 1) beskaffenhet, skapnad, form,
skick, utseende. "Der ä vurnad te å bli en
bra går(d). Der ä en slem vurnad i dä huset.
Dä ä ingen vurnad på króppen. Hver å ajn
kan va go ätte sin vurnad. Dä ä en dålig
vurnad mä hans hushållning." Sm., hl., sk.
I några munarter vulnad; s. mjuk-vulnad, sid.
440. Vurn, m. id. "Dä ä ingen vurn mä den
saken", det går ej bra med den saken. "Dä ä
ingen vurn mä dej", det är ej besked med dig:
Kl., bl. Vurne, vulne, m. id. "Min vulne ä
inte så go som din." Ög. 2) ekonomisk
ställning, vilkor, lägenhet, utsigt för framtiden.
En, som ämnar fria, ser på vurnaden hos
svärföräldrar, fästmön på vurnaden hos
fästmannen. "Han gifte sej å fikk go vurnad.
Flekkan har go vurnad. De kunna ej giftas, ty
de ha ingen vurnad. Han kóm till riktigt
god vurnad. Har du fått dej nåen vurnad?".
Sm. Vuln m, id. "Dä ä så go vuln, för
gåla ligger ihop ! dä ä bare stengåln imella".
Öl. Vurn, m. id. "Att ha go vurn", är att
hafva 1/4 dels mantal eller derutöfver af
skuldfri jord. Kl. ; Vôlning, f. vôrne, vôlne, m.
råd, tillfälle. "Ja har inte v. att köpa detta.
Ja har inga vôlningar att vara bórte. Ja har
ente vorne mä dä (eller te dä)." Vg.; 3)
bostad. "Har du nåen vurna att retirera dej
mä?" Sm.: 4) genitalia hominis. Sk. Vurne,
m. id. N. Hl.
Vu(r)nas, v. d. 1 "Han vunas der", säges
om en ung karl, som söker inställa sig i ett
hus för att få tjena der, vanligen med afsigt
på dottern i samma hus. Sm.
Värd, adj. 1) (såsom i riksspr.) som har
ett visst värde, förtjent af; aktningsvärd.
Väl, id. Vb.; 2) trovärdig, säker. "Ä dä nå
et värdt mä dä att kometen ska bå(d)a
bonna-kri(g)?" Sk. (Ing.). Fsv. værþer, adj. värd;
fn. verđr; d. værd; nht. werth.
Ko-värde, n. värdet af en ko. "Dä ä allt
kovärde i den", säges när man vill uttrycka
huru högt en sak värderas. Götal.
Minnes-väL, s. minne 1.
O-värdig, adj. alltför god att användas för
något visst sämre ändamål. "Detta fina
klädet ä ovärdigt att göras till hvardagsbyksor.
Han jakkan ä ovärdig att bruka i tåkå
slaggväder". Fl. (Ingo). O intens.
O-värdut, adv. 1) eg, ovärdigt; 2) ganska,
öfvermåttan, G, U-vält adv. 1) ovärdigt; 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
