Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SÅ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÅ 2, v. a. 2 (såsom i riksspr.) beså. Sedä,
id. S.G. Fsv. sa; fn. sá; fe. sâvan; fsax.
saian; fht. sâan, sahan, sâwan; nht. säen; d. så;
e. sow; moes. saian; lt. serere.
Efter·säd, f. den sämre säden vid
kastning, men bättre än skälde. Sm.
Ensäde, ensädes, ernades-gärde, s. en.
Höst-såning, f. den sådd som sker om
hösten. Sm.
Ses-ann, f. sädesand. Vb.
Sådur, f. pl. sådor. Sdm. Såer, f. pl.
Sm.; såer, sauer, söver, f. pl. Sk.; såga (mest
i pl. sågor), f. Sm. Fsv. saþ, f. ÖGL.; fn.
sáđ; n. såd; d. d. (Slesvik) såd el. såi (pl.
såder el. sår); d. såder.
SåÐu-bräÐ, n. sådbröd. Dl.
Sådu, adj. sådig. Vb. Såen (n. sået).
S.Sk. Fsv. sadhogher. Ivan 2103, 2107; d. sådet.
Så-gille, s. sid. 228.
Så-halv-skäppa, f. såningskorg. Vg.
Så-skäppa, f. Vg.,sm.; så-skäpp, f.; Jtl.; så·kar,
n., så·sälla, f. Sm.; säding, så-säding, m. Kl.;
säs·skäppa, f. Nk.; sädes-ask, f. id. Vg. Jfr
sädes-spann, under spann.
Så-låp, så·löb, sä·löb, säe-löb, säja·löbe,</i>
s. laup.
Säd, f. (såsom i riksspr.). Se (def. sea), f.
Hs. Fsv. sæþ; fn. sædi; fe., d. sæd; moes. sêþs.
Säa-gök, m. gök, som gal i söder första
gången man hörer honom om våren; tros
bebåda god skörd. Sm.
Säa-sä, f. utsäde. Ög.,hl. m. fl.
Säd-brea, s. brejd,
Säderna (el. säerna), f. pl. def. de varma
dunster, som om våren, vanligen i början af
maj vid såningstiden, uppstiga från åkrarna.
"Nu driver säerna, nu ä dä ti att så korn".
S.Sk. N. sågjidden.
Sädes-knäppare, m. en i åkrar och ängar
allmän knäppare, som lägger sina ägg höst och
vår bland sädesrötterna på åkrarna och bland
grässtubbar och gräsbrodden på ängarne. Ur
dessa ägg utkläckes en hvit eller gulaktig larv,
som håller sig under jordytan och afäter
sädes- eller gräsbrodden. Arrhenius 2, 102.
Sädes-männ, m. pl. trollsländor: Libellula.
Sk.(Ox.). Sä-mann (pi.-a[r]), m. id.
Sk.(Bara).
Sädes-vån, f. säd; något som är af säd.
"Han har inte fått se nåa sädes-vån på lång
ti". Sm. Jfr vån.
Säd-stabbe, s. stabbe.
Säd·truten, s. tryta 1.
SäS-geru, adj. sädesgirig; om jord som
bör tjockt besås. Vb.,nb.
Säs-älla, f. sädesärla: Motacilla alba. Nk.
Tre-säde, s. ensädes-gärde, under en.
Tvi·säd, f. säd, oftast bestående af
blandad hafre, ärter, korn och vårråg.
Dl.(Leksand).
Såbb (el. sobb: ipf.-ä), v. a. stöta, slå
dugtigt. "Han såbbä nävan i bolä. Han såbbä
spjutä midti hasshn å bjernom. Han såbbä
spiken ti väggom". -Vb.
Såk, n. dröjsmål. Såk i såk, adv. långsamt.
"Dä går för dej sóm såk i såk". Sm.
Såka 3, f. sölaktigt, långsamt fruntimmer.
Sm.,bl. Såkka-dóll-fot, m. id. Sdm.(Björkvik).
Såkel el. sokel, m. trög varelse, menniska
el. djur. Sokel! utrop till en sådan; ungefär
detsamma som: "nå, kommer du fram? gå på!
rör på dig!" Nk. Såker, m. senfärdig, stackare.
Såke-lore, m. id. Dls.,vg.; söke, m. id. Bl.
Sykig, adj. 1) långsam, senfärdigt, rög.
"Arbetet går såket". Sm.,bl.,vg.,ög. Sokuger,
id. S.Nk.; 2) halfrusig, ankommen. Kl.
Sål, n. kastande, slangande. "Hva ä dä
dä för ett sål?" Kl.
Bo-såll, s. bo 3.
Fóge·såll, s. foga.
Hämte·såll, s. emter.
Knóppa-såll, n. såll för linfröknopp.
Ög.(Ydre).
Sålla, v. a. o. n. 1 1) (såsom i riksspr.)
låta gå genom såll; 2) medelst såll och sax
m. m. på vidskepligt sätt söka utforska hvem
som stulit en sak. Vg.,sk.,fl.(Öb.). Löpa
såll. Vg.; laupa sald, id. G. Sällda, sålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
