Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- STYV ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stöttar. Dä ä kär (hårdt k) sóm stöttar". Vg.
D. støtte; fn. stydja; fht. stuzzen; nht. stützen;
ns. stutten, stötta. Jfr standa.
Stytta 2, f. stötta, stolpe, stöd. Sk.,hl.
Styttä, stita, f. G.; stött, f. Sk.,sm.,vg. Fn.
stytta; d. støtte; nht. stütze; ns. stutte, studde.
Stöttsa, f. 1) stötta, stolpe till stöd. Sdm.;
2) stöd; så kallas t. ex. ett stöd af järn, som
fastspikas på något. Sk. m. fl.
STYV, adj. 1) (såsom i riksspr.) stel, spänd;
stark. Stäiv, id. G. Stiv, styf; stolt. Sk.,sm.;
stivr, ohörsam, olydig. Dl.(Elfd.); 2) dugtig,
förträfflig. Vl. Fe., fht. stîf; d. stiv; lit.
stzywas; ns. stüv.
Munn-styv, s. munn.
Nosa-styv, s. nosa-stark.
Sne-styver, m. sned-styva, f. stolpe som
sitter på sned och stöder en annan i ett
korsvirkshus. Sk.
Stiva 1, f. stötta mot en vägg. Sk,
Stiva 2, v. a. 1 styfva, göra styf, stärka
(tvättadt linne). Jtl.,vg.,hl.,sk. N. stiva;
ns. stiven; nht. steifen; jfr gr. στύω.
Styvelse, f. stärkelse. Sk.,sm.,bl.,ög.
Stivelse, Sk.,hl.,vg.,jtl.; stäjfvelse. G.; styelse,
Sk. D. stivelse; ns. stivels.
Styv-flabbad, adj. styfmunnt; om häst.
Sk. S. flabb
Styv-händt, adj. som har god handkraft. Vb.
Styväs (ipf.-ä), v. d. brottas, pröfva
hvarandras styrka. Vb.
STYVA, styve, styvel, styvla, styvyl, stövla,
stövla-piler, stövling, s. stuv 1.
STYVLA (pl. styvlur), f. stöfvel. Dl.(Elfd.,Mora).
Stölvar, m. pl. Sm.(Vestbo),bl.(Östra h.).
Fsv. stövel el. stöfvil, m. stöfvel. Sv. Pr.
L. XX, s. 248; d. støvle; fht. stiful; mht. stival;
nht. stiefel; ns. stevel; holl. stefel; it. stivale:
mlt. æstivale.
Al-stövlar, m. pl. stöfvelskaft, fastspikade
vid träskor af al. S.Sm. (mot skånska gränsen).
Katta-stövlar, m. pl. gul-hvifva: Primula
veris, L. Sk. Jfr gunnil, sempertupp.
Styvle-päipå, päip-styvlå, s. pipa.
Stövla, v. n. 1 gå i stöflar. "Stövla å sta",
1) begifva sig åstad; 2) gå tungt. "Stövla på",
gå på raskt. Allm. Ns. steveln, gå med möda,
gå tungt.
Stövla-föte, m. fot på en stöfvel. Bl.
STA, ståbi, ståd, ståfast, ståför, s. standa.
STÅGA, s. ståka.
STÅKA (ipf. o. sup. ståka, v. n. 1) gå
stötande med fötterna, gå illa. Vb.; 2) bullra, larma,
stoja. Dls. Ståga, v. n. 1) id.; 2) prata
mycket och bullersamt. Sk.(Bjäre,Lugg.). N. ståka,
stoja, larma.
STÅKER-MASK, m. en gul larv af en insekt
(klókkur), som vistas under golf i boningshus.
Nyttjas till botemedel. Sdm.
STÅKKA, ståkkäs, s. stinga.
STÅL, n. (såsom i riksspr.) stål; chalybs. Staul,
n. id. N.Sk. Fsv. stal (el. stall); fn. stál; d.
stål; fe stêl; e. steel; nht. stahl.
Gubba-stål, n. äggröra; skämtsamt.
Gubba·knas. n. id. Sm.
Stål-eder, n. bulnad i en ringer,
uppkommen genom nålstyng. S.Sk.
Stål·gräs, n. Gentiana. V.Sm. I andra
munarter hals-gräs, stekk-gräs, styng-gräs, n.
stål-ört, f.: 2) Nardus stricta. Sk.
Stål-tråds-drageri, n. vatten verk, hvarest
ståltråd tillverkas. Sm.(Mo,Vestbo h.)
Ånger-stål, n. ett stycke af något eggjärn
som man råkat bryta sönder och hvaröfver man
varit ångersam. Tros kunna användas för att
bemägtiga sig s. k. draka-medel. Sm.(Värend)
Hyltén-Cavallius, Värend 1, 462.
STÅLA (el. stola), v. n. 1 sätta mjölk i jufret;
om sto som snart skall föla. Vg.(Elfsb.). Isl.
stálmi, m. jufrets uppsvällning (af den
tillströmmande mjölken) hos kor, får och andra däggdjur
när de äro nära att föda; n. stolme, m. id.; d. d.
stål, jufver på sto; fn. stálma, v. n. svälla upp i
jufret; om drägtiga djur; d. d. ståle, v. n. svälla
upp i jufret; om drägtiga ston.
Stäl, adj. drägtig; om får och suggor.
Skämtvis säges äfven: "han ä änna sóm han vure
stälr". V.Nk.
STÅLE, s. staule.
STÅLK 1 (pl-ar), m. en liten strandfogel:
Tringa. S.G. Fn. stelkr, m. id. SE. II, 489.
STÅLK 2, s. stilk.
STÅNDA, ståndare, stånds, s. standa.
STÅNG, stånga, stångelig, stångfall, -gård,
·ridare, -ryttare, stångning, stång·snare, s. stinga.
STÅNK 1, s. stinka.
STÅNK 2, s. stynja.
STÅNKE-BÖTTA, s. standa.
STÅNTA, s. stunnt.
STÅP, ståpa, ståp-is, s. stiupa.
STÅRKJA (el. stårs, def.-a), f. flicka; ogift
qvinna. Jtl. Stårske, f. id. Hs. Jfr stulka, f. flicka.
Bu-stårs, f. fäbopiga. Jtl.
Slarv-stårs (el. slärv-stårs), f. slarfvig,
dålig flicka. Jtl.
STÅRRKEN, s. sturk.
STÅTA, v. a. 1 utstyra ståtligt, kläda grannt
och präktigt". "Ståta en brud". Fl.(Nl).
STÅTA, ståtasam, ståtå, s. stöta.
STÅTARE, m. fattig stackare, usling, stympare.
Vg.,ög. Stådare, m. 1) id. Sk.,hl.; 2) så kallas den
sädeskärfve, som på skördedagen bindes allrasist.
Man täflar om hvem som först skall blifva färdig
vid sädens bindning. Den, som härvid blir sist,
skall binda stådaren, hvilken kärfve är mycket
större än de andra och försedd med flera band.
Den, som binder stådaren, säges julaftonen skola
"sitta vid bordändan". Nämnda afton uppstoppas
och påklädes en figur, som sättes vid bordändan
och kallas stådaren. S.Sk.Gl. sv. ståtare, m.
fattig stackare. (Tegel, Gustaf I:s hist. 1, 190);
d. stodder, id. Af fsv. stoþ, stuþ (stodh, studh),
f. a) stöd, stolpe. LL. S.S. 1, 168, 176; 2, 100.
Cod. A. 29, f. 136 v.; b) understöd,
sammanskott, afgift, deraf brand stuþ. LL; fn. stođ, f.
a) stolpe b) hjelp.
Ståterska, f. tiggerska. Ög.
STÄ, städa, städgan, städi, städja, städje·bakken,
städum, städå,<over></over> a. standa.
STÄGEL (stegel el. stäle), n. bottenlagret i
ladan, som utgöres af rätt uppstående kärfvar;
de första i lutning mot hvarandra stälda nekerna
vid sädens inläggande i ladan. "Sätta stägel",
Sk.,hl. Stäel, stäle, ställe. Ög.,vg; stäl. Ög.;
stäle, n. id. Sm.; sto, m. f. n. Sveal,; stod, n.
G.(F); la(d), sädesla(d), m. Dls. D. d. stäil, stæle;
n. stål, stæle; fn. stál, n.; e. dial. staddle, id.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0722.html
