664 (Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SPÄN ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I bemärkelserna 2—4 heter pluralis stundom
spänner, någon gång äfven spänn. Fsv. spann
el. span, f. längdmått af utspända fingrar.
ÖGL. B.B. 6: 1. Didr. af B. 1. Fr. af N.
350; spander (pl. spæn), m. spann, halftunna.
UL. ÖGL. VML. HL. Bjærk. R., fn. spönn
(pl. spannir), f. spann, längdmått ═ spann 1);
spann, n. a) spann, ett slags kärl; b) sädesmått,
fjerdelen af en laupr; n. spann, f. längdmått;
spann, n. litet kärl; fht. spana, qvarter; nht.
spanne; ns. span; it. spanna, e. spanne; slav.
ćban, litet kärl; lit. spange, f. ämbare; lett.
spann.

Spanna 1, v. a. 1 sy öfverlädret till
skodon. Deraf spann-söm, m. sådan söm.
Dertill begagnas spann-syl, m. och spann-tråd, m.,
gjord af spann garn, n. som måste vara finare
än sko-garn, hvaraf gröfre becktråd göres. Allm.

Spanna 2, s. spann-tröska.

Spannare, s. spann-tröskare.

Spannel, el. spanndel (pl. spanndlar), m.
hjulpinne af järn. G.

Spann-tröska, v. a. tröska (säd) och i
betalning erhålla en viss mängd deraf. Sm.
Spanna, v. a. 1 id. Vg.

Spann-tröskare, m. en som tröskar för en
viss andel af det uttröskade. Sm. Spannare,
m. id. Vg.

Spann-tröske, n. så beskaffadt tröske. Sm.

Spänn, n. oväsen, buller. Sk.(Ing.).

Spännare, m. hök, sparfhök. Ög.
Spännar, spänner, m. Nb.(Lule,Ö.Cal.);
spänning, m. id. Vb.

Spänne (pl.-n), n. 1) tvenne med hanbjelke
så sammanbundna sparrar, att de utgöra en
viukel. "Huset har 12 spännen. Ett
tre·spänne-hus"; 2) afståndet mellan tvenne spännen.
"Fyra spännen hö till vårfoder". Deraf
spänna-rum, n. id. Sk.,hl. D. d. spænde.

Spänne-band (spänne-bånn), n. den tvärbjelke,
som ligger öfver jämnväggarne på ett uthus. Sm.

Spänne-ben, n. takstol på ett uthus. Sm.

Sädes-spann, m. kärl, som såningsmannen
begagnar. Ul. Jfr säa-löb.

SPÄNNA 2, s. spjärna.

SPÄNNTA, v. a. o. n. 1 1) utdela i små delar
för att spara; hushålla nätt. "Spännta å spara,
kan länge vara; men sus å dus, gör toma hus".
Sk. I d. d. (Slesvik) brukas samma ordspråk:
”spærk’ og spar´ kan læng’ var’, men rus·bus gör
tomt hus"; 2) spännta på, småningom späda på,
öka på. Hl. D. spente, spara; fe. spendan,
consumere; fht. spentôn, spendôn; nht. spenden,
utdela, utgifva; e. spend, id.

SPÄNSKA, spänsker, s. spansk.

SPÄNTA, s. spån.

SPÄNTUGR, s. spjärna.

SPÄRR, f. bemödande, kraftansträngning. "Hä
var just i spärra", i det afgörande ögonblicket.
Vb. Beslägtadt härmed är troligen det vanliga
talesättet: rida i spärr, rida i kapp. Fsv. spiær,
sper, spær, f. spjut, lans. S.S. 2, 270.
S.F.S. 3, 42. M. Rimkr. s. 298; fh. spjörr, f.
spjut; sparr, n.; fht., fe. spër e. spear; nht.
speer, id.

Späär (ipf. spärä) v. n. bjuda till efter
yttersta förmåga; arbeta strängt, göra något med
stor ansträngning. Vb. Eller är ordet
detsamma som fn. sperra, utsträcka? Jfr
sperrast vid, streta emot, sträfva emot. Svarfdæla
saga, kap. 26.

SPÄTT (el. spett), m. gröngöling: Picus
viridis. Sm. Fn. spätr, m. Picus. S.E. 2, 489;
n. grøn-spett, gröngöling; nht. specht.

SPÄTTET, spättig, spättugur, s. spjutt.

SPÖÐ, n. spö. Dl. Spöde, spöjde, spöj, n.
Ul.; spè, n. id. Hs.(Db.). Fsv. spödhe, n. spö,
J. M. Yrt. s. 55; gl. sv. spöödh, n. id. (Gustaf
I:s bib. Es. 28: 27).

Fiskji-spö (fistji-spö), n. metspö.
Dl.(Malung).

Met-spöđ, n. metspö. Dl.

Spöa, v. a. 1 spröta (ärter). Sm.

Spö-gubbe (pl.-bar), m. kyrkvaktare. Stöt,
m. id. Allm. Benämningen af käppen eller
spöet, som han fordom bar.

Spögubbe stor, m. lång och smal käpp,
som kyrkvaktaren fordom brukade i kyrkan att
dermed knacka de sofvande i hufvudet.
Dl.(Våmh.).

Spögubb-kappa, f. kyrkvaktarekappa; grå
kappa med röd krage och röda uppslag.
Brukas numera ej. Dl.(Våmh.).

SPÖK, på spök, adv. emot önskan eller
förmodan. "Når dä tar te å vara motugt, då går
allting på spök". Nk.

SPÖKTER, s. spokter.

SPÖLLTA, s. spellta 2.

SPÖR, m. ung vindböjtel. G.

SPÖRI, spörill, spörull, spörvidden, s. spor 2.

SPÖRR, s. sparr.

STA, staband, s. standa.

STABB, s. stabbe.

STABBA 1, v. n. 1 gå mödosamt såsom en gammal
menniska; med svårighet gå i snö eller smuts.
Götal., äfven i Sveal. N. stabba, id.; ns.
stappen, gå fot för fot, långsamt (B.W.B. 4, 1002);
fe. stapan (stôp, stôpon, stapen), gå; steppan, id.;
e. stepp, gå, stiga; step, steg, skridt, gång.

Stabbed, adj. stapplande; som går med
möda. Sm.

Stabbla, v. n. 1 stappla. Sm.

STABBA 2, v. a. 1 1) äta mycken och kraftig
mat; 2) laga till sådan på ett icke fint sätt. Vg.

STABBA 3, s. stabbe.

STABBE (pl. stabbar), m. 1) tjock påle,
stolpe; stubbe, afhuggen trästam. Stabb, m. id.
Allm.; deraf a) hågg-stabb, m. huggkubbe. Norrl.;
b) le(d)-stabbe, m. grindstolpe. Hl.; c)
mölle-stabbe, s. stärt; d) stabb-bur, m. visthusbod, liten
spannemålsbod, uppförd på stolpar. Vl.; e)
säng-stabbe, m. sängstolpe, inre sidan af sängen. Sm.;
2) liten tätt sammanpackad hög (af hö, halm,
säd, ved m. m.). Götal.; deraf a)
baka-stabb, m. hög med sågbakar. Vb.; b)
stabb·legad, adj. som någon tid legat i hop i en
stabbe (t. ex. om skaftsäd). Vg.; c) säd-stabbe, m.
upplagd hög af säd. "Sädstabben i ladan”. Bl.
Vea·stabb, m. id. Vb.; 3) lunta, packe (papper).
Vg.; 4) säte, bänk, ställe att lägga något på i
bondstugor; bänk vid spiseln. Vg.,sm.; 5) kort
och tjock karl, lunsig karl; trög, ovig menniska
(af ålderdom). Götal. Stabber, m. id. Vg.
Stabba, f. lunsig qvinna. Vg.(Skarab.). Fn.
stabbi, stobbi, stubbi, m. stack; isl. stabbi. m. hög,
hop; d. stabbe, m. kubb för smedstäd (Moth); n.
stabbe, m. hugg-kubb; lätt sammanpackad hop;
jfr skr. stabh, vara hård; göra fest, sammantrycka;

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dialektl/0694.html

		Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 664 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|