Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NAT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nótturđr; n. nottvær<i></i>, nattvor; d. m natter,
nætter.
Natt-ögäl, f. eg. nattugla: kattugla: Strix
aluco, Lin. Vb. Nåt-skjåna, f.; nåt-skråma,
f. id. Dl. Fn. náttugla, f. id.
Naudut, nåjdugt, adv. ogerna. G. Nödigt,
Vb.—sk.; nöugt, Bhl. (Elfs.); növed, id. ”Ja
vill növed gå ing på ed”. Sk. Fn. naudigt, id.
Na-värä si, v. r. 2 nödvärja sig. G. (F.).
Fn. nauđverja, f. nödvärn.
Neâ-lést, adv. onödigt, ändamålslöst. ”Han
gläfstö nealest (el. i nealesa, f.)”, han skällde
onödigtvis. Hs. (Bj.). Fn. nauđalaust, adv.
utan nödvändighet.
No (ipf. nođđ, sup. nođt), v. n. lida brist.
”Han nodd int den ti’n han var dräng.” ”Han
no int”, det går ingen nöd åt honom. ”Han
no int der ’n jär”, han lider ingen brist der
han vistas. Vb.
Nöd-gök, m. gök som gal i öster, första
gång man hörer honom om våren; tros beteckna
nöd. Glöa·gök, m. åt vester; förebådar glädje;
döa·gök, m. i norr, död; söa·gök, m. i söder,
god tid. Sm.
Nö-bedd, adj. svar att bedja, bjuda eller
öfvertala. Ög. Nöbeen, id. Sm.,hl.,bl.
Nöda, v. a. 2 nödga. Hl. Nöa, nö, v. a.
2 id. ”Ja fikk nöen te’et. Lite å ge bórt
inte å nöa bort”. Sm.,sk.,bl. Fsv. nöþa, nöda,
nödga; fn neyda; d. nöde; fht. nôten, nôtjan;
fsax. nôdian; holl. nooden; fe. neádjan; e. need;
ffris. nêda; moes. nauþjan.
Nödiger, adj. i stort behof af någonting. ”Ja
ä så nödiger um pengar”. Nk. Nöig, id. ”Ja
ä så nöig att få en baska torv”. Sk. (Ox). Fn.
naudigr, adj. nödig, tvungen.
Nö-eld, m. eld som upptändes derigenom att
ett trästycke starkt gnides mot ett annat
trästycke. Med anledning deraf skulie man
förmoda att sådan eld eg. borde kallas nöt-eld
sv. nöta, v. a. terere, men som
vidskepelsen brukar densamma att afvärja någon nöd
lärer förmodligen ursprunget derifrån böra
härledas. Vm. (Herv., Id.) Ns. nedfyri, enl.
Martini lex. phil.
Nö·körd, adj. som med svårighet låter
drifva sig till något. Vm.
Nö·lärd, adj. som har svårt för att lära
något. Vm.
Nö-minnt, s. minne 1.
Nö·nimmen, nö·nimmter, s. nimma.
Nösla sig fram, v. r. 1 med knapphet
taga sig fram; deraf nössel-hjelp, f, nödhjelp. Vm.
Nösle·bränsle el. nössle-hrännsle, n.
vedbrand till nödtorft. ”Dit ä litet nösslebrännsle”,
så mycken vedbrand att man dermed kan
nödhjelpa sig. Vg.
Nö·mål, n. nödtvång. S. Sk. D. d.
nødemål.
Nöudu el. neudu (n. -t), adj. ovillig, trög.
obenägen att göra något hvarom man
anmodas. ”Han var nöudu att gå dill skogs”, han
ville ej på att gå till skogen. Vb. Növed, id.
S. Sk. Fsv. nöþugher, nauþugr, ovillig. ÖGL.
UL. GL.; fn. naudugr, naudigr, nödig, tvungen.
Nöög (ipf.-ä), v. a. tvinga, nödga, öfvertala.
Vb. Fsv. nöþga, nödga. SML.; nödgha, a)
id. S.S. 2, 11; e) påtruga. S. F. S. 7, 227;
fn. nauđga; flit. nôtegôn; nht. nötigen; holl.
noodigen; fe. nedgjan.
O-nöda, i onöda, adv. onödigtvis, utan
nytta. Nk.
U-nedd, adj. otvungen, frivillig. Hs.
Naugä si, v. r. skynda sig. G. Navva si,
id. ”Navva di nokot”! N. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
