Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- M
- MAN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mång-fålls-tórrka, f. en sjukdom i
mångfållan. Sdm.,nk.
Mångom-lónnom, adv. mångalunda, på
mångahanda sätt. Vb.
Mång-rådiger, adj. ombytlig; som än vill
ett, än ett annat. Sdm.,nk.
MANGEL 1, m. brist, nöd. Bhl. (Vikorne), m.
fl. Nht., d. mangel, id.; nht. mangeln, v. n.
fattas; d. mangle, id.
MANGEL 2, m. (i riksspr.) redskap, hvarmed
man pressar och gifver glans åt tyger. Deraf i
munarterna:
Mangel·stukk, m. mangelstock, kring
hvilken linnet vid manglandet svepes. Wichterpal
(i Estland. Manglehullt, n. S. Sk. Jfr nht.
holz.
Mangla, v. a. 1 1) eg. (riksspr.) medelst
mangel pressa och gifva glans åt tyger; 2) slå,
piska. S. Sk.
Mangle-fjel,´f. mangelbräde. S. Sk. S.
fjöl.
MANGEL 3, s. mund.
MANGKA, v. n. 1 arbeta tungt. Sdm.(Björkvik).
MANGS, adv. ibland annat; äfven. ”Han sa
mangs nä”, bland annat sade han äfven det.
”Mangs hä”, också det. Nb. (N. Cal.). Makks,
id. Nb. (Lule). Ns. mank, manken, præp.
mellan, deribland; e. among, id.; fe. âmang, id.;
mang, m. ? blandning.
MANK (nn), m. 1) eg. manke. Månke, m.
Vm.; 2) det tvärträ på en skogskälke (stötting),
hvarpå hela tyngden hvilar då man forslar
timmer. Vb. Stókk-manka, m. id. Fl. (Ingo).
Manke-hår, n. hår som växer på manken.
S. Sk. D. mankehår.
Månke-tag, n. 1) eg. ett tag i manken; 2)
starkt tag. ”Han tog i honom ett månketag”,
tog ett dugtigt tag bak i nacken. Vm. (Herv.,
Id.).
MANK el. maank (ipf.-ä), v. n. fattas, brista.
”Hä mank mäg tulumodä”, det felar mig tolamod.
Vb. Jfr mangel 1.
MANNESET, maneset (— - -), mannset, n. def.
ladugårdsbyggnaden, fähuset för kor och oxar. Sk.
(Rönnebergs, Onsjö, Luggude, N. Åsbo, Harjagers,
Torna, Ljunits, Ingelstads, Bjäre; sällan i Oxie,
Skytts, Vemm. h.), hl. (Frillesås, Haslöfs, Karups
s:r). Deraf mannese-länga, mannes-länga,
mannese-längja, f. id. Sk. (Ing., N. Åsbo h.). Ordet
härledes troligen af lt. mannus, m. en gallisk häst
(Seneca, Ep. 87; Horatius, Lucretius). Isidorus
(Origines XII) förklarar mannus med equus brevior.
Ordet är lånadt från keltiskan. Dakoroman.
mánzu, liten häst, unghäst (Diefenb., Celtica 1,
70); nht. (dial.) männe, smeknamn till häst. I
schweitziska munarter brukas menni el. mehni, f.
”fuhre, gespann ochsen, pferde”; menni, m. ”ochs,
stier, den man zur arbeit braucht”; menni-bule, m.
”der junge, welcher die ochsen vor dem pfluge
antreibt” (Stalder 2, 207); schwab, mähne, möne,
f. ”gespann von 2, 4, 6 pferden, zum baue eines
baurenguts”; monhag, m., monpferd, n.
”ange-spännter stier, pferd” (Schmid, 372); bay. men, f.
”die fuhr; das zu einem fuhrwerk nöthige
zugvieh, zugvieh überhaupt” (Schmeller 2, 590).
MANNS, adv. dock, ändå, man; begagnas såsom
fyllnadsord för att utmärka bifall, begäran. ”Du
kan manns göra dä”. S. Sverige, Männs, menns,
id, G. Ns. man, blott; ”dat kostet my man een
wort” (Kichey, 160) Jfr sv. må, kunna.
MANÄ, m. måne. G. Fsv. mane; fn. máni,
m.; fht., fsax. mâno, m.; mht. mâne, m. o. f.;
nht. mond, in.; holl. maan, f.; fe. môna, m.; e.
moon; moes. mena, m.; lit. menu, m.; lett. mênes,
m.; gr. μήν, m., μήνη, f,; pers. mâh; skr. mâs,
m. id.; mas, att mäta, mânsa, tid.
Mandag, m. måndaa. Vb.,g.,sk.,hl. Fsv.
manadagher; fn. mánadagr; d. mandag; fht.
manotag.
Mandinge-manda(g), m. Amandi måndagen;
måndagen efter Amandus-dagen, hvilken
sistnämda infaller d. 14 okt. (gl. st.) och hålles
för att vara den basta såningsdagen för
vinterråg. Hl.
Måndags-kärar (hårdt k), m. pl. sådana
karlar som förstöra tiden med superi, hvilket
ofta eger rum om måndagen. Jtl.
Månes-galen, adj. mycket vild, yster; om
menniskor. Sk. (Ox.). D. månegal.
Måne-skin, n. månsken. Sk. (Ox.). D.
måneskin; fn. mánaskin.
MAR 1, n. 1) haf, sjö. I denna bemärkelse
förekommer ordet blott i sammansättningar. Utom
nedananförda märkes en mängd svenska ortnamn,
t. ex. Marby, Marbäck, Marstrand, Marsjö,
Marstad, Sandmar, Möre, Hunnemara, Fogelmara;
2) kärr, moras. Ög.,hs. Mara, f. mosse. Vb.;
3) grund, gyttjig hafsvik; grund strand;
deraf vassmar, m. grundt vatten, hvari vass växer.
Fl. (Nl.). Fsv. mar, mær, n. haf. S.S. 2, 36,
184, 233, 266. S. Bern. f. 129: ”tighio tusanda
riddara foro til iherusalem ofwir mæreth ok
striddo for ihesu christi tro skuld”; deraf mar-nunna,
f. eg. hafsnunna; hafsfru. S. Bern. f. 78: ”wi
læsom at marnunnan ær ofwan naflan wælskapt
som fagher iomfru, ok nidhantill wanskapt, hon
sionger mz søte røst och høghe, swa at skipmæn
hørande hænna røst somna vidh hænna søta sang,
ok swa fordarwa hon ofta manga ok ledher af
rætte ledh”. Cod. A. 27, f. 58, 58 v.; (fe.
merevif, id. Beow. 3037); fsv. myr, f. myr, mosse,
kärr. GL. 25: 2; fn. marr, m. haf; mýrr eller
mýri (pl. mýrar), f, träsk, moras; n. myr, myra,
myre, f. id.; fd. mær, haf (Mlb., Bib. Ov.) ; fht.
mari, mere, meri, m. o. n.? haf; muor, n. träsk;
fsax. meri, f. haf; mht. mer, n. ; unt. meer, n.;
flam, maer, meir, a) id.; b) träsk; ns. mêr, n.
id.; fe. mere, märe, m. haf, sjö; träsk; môr, mŷre,
m. träsk, träskartad nejd; e. meer, insjö; moor,
träsk; d. d. mare, marne, kärr; holl. moer, n. träsk;
nyfris. mar, n. haf; myrre, myr; moes. marei, f.
haf; lt. mare, n.; frans, mer; it. mare, m.;
dakorom. mare, f.; sp., port. mar, m.; ffrans. mier,
f. id.; frans, mare, f. träsk; sjö; estn. merri; lit.
mares, f.; fslav., ryss., illyr. more (Miklosich, 51);
slov. morje; böhm. more; fin. meri, haf; estn.
merri; lapp. mär; karel. meri, id.; cy., bret.
môr, va, haf; gael. muir, f. id.; hind. marû, liten.
sjö, stillastående vatten; skr. mira, m. ocean,
verldshaf.
Mare-flundra, f. Pleuronectes
microcephalus. Sk. (Rå).
Mar-ek, m., mar-gran, f. krokig, knutig,
småväxt ek, gran i myror eller på sank mark.
Kl.,sm.
Mareld, m. trä som murknat i vatten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0459.html
