Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- L
- LYN ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LYNGSPOLE, s. ljung.
LYNGTA, s. lönta. \
LYNKA 1 (pl.-kor), f. 1) böjning, kvok.
”Vägen går i många lynkor”. Vm. (Herv., Id.); 2)
veck, fåll, skrynkla. Hs.,sm. Lynk, m. a) veck
i söm; b) bugt på något. Vb. Lynga, f. veck t.
ex. på ett rockskört Sdm. Jfr fn. likkja, f. krok,
böjning t ex. på vägen, ”Likkja å leiðinni”, krok
pä vägen (Hald.); lykkja, f. böjning, vridning på
ett tåg; hlykkr, m. böjning
Lynki el. lynku, adj. 1) krum, vriden,
krokig med knölar på; bugtig; 2) full med veck;
som ligger i veck. Vb.,nk. Lönketer, krokig.
Vg.
Lyynk: (ipf. lynkä), v. a. o. n. 1) lägga i
veck, rynka, tråckla hop; sy oskickligt, så att
det blir fullt med veck och skrynklor; 2) slå
krumbugter; om rusiga menniskor. ”Han gekk
å lynkä kring gólvän”. Vb. (Ume).
LYNKA 2, lynken, s. ly 1.
LYNNTA , v. n. 1 fiska med nät under isen.
Ul. (Rosl.), sdm.
LYR, f. lefver. Ö. Dl,,hs. Fsv. liver (liffwer),
f. Svenske Harpestr, s. 60: ”fore bolne liffwer”;
fn. lifr, f. fe. lifer, f. id.
LYRA 1, f. (såsom i riksspr.) kast med bollen
vid bollkastning. Lira, f. id. Götal. Jfr lira 1.
Lir-trä, n. bollträ. Götal.
LYRA 2, skada förlust. Ordet brukas endast i
talesättet taga lira, 1) taga skada. ”Den der har
allt tagji lyrä, han”. Sdm.,vm.: 2) när tvenne
eller flera tvistande brottas eller slås, så
säges den, som blir under-myl, taga lyra. ”Han tog
lyra”. Sdm. Ordet är troligen beslägtadt med fht.
liùsan (lôs, lurun, loran), v. a. förlora; far-liusan
(p.p. far-loran) id.; far-lor, m. forlust (Graff 2,
262, 265); fe, lor, n, förlust; lyre, m. förlust,
skada.
LYRA 3, f. blanksej: Gadus Pollachius. Lin.
Lyr-blek el. ler-blek, id. Bhl. Nilssons fauna 4,
562, N. lyr, lyr-torsk.
LYRE, s, ljori.
LYS, lusa, lyse, lysesedt, lysestage, lysestikka,
lyseved, lysma, lysningsdrägt, lysningspiga, lysur,
lyvse, lyvsne, lyvsning, s. ljos.
LYSKE, lyvske, s. ljuske.
LYSTA, s. liauda.
LYSTRE, f. ljuster. Hl. (Värö). Liaustur, n.,
liaustra, f. id. G. (F.). Fsv. lystra, f. id. UL.;
af lysta (p.p. lustin), v. a. slå. VGL. GL.; fn.
ljóstr, m. ljuster, af ljósta (pr. lýst, ipf. laust,
sup. lostit), slå, stöta; e. dial. leister, liester,
ljuster (Craven 1, 285); n. ljostr, ljøstr, f.; d. d.
lyster, id.
Liausträ, v. a. o, n. 1 ljustra. G.
LYTA, s. liauta.
LYTT, s. ly 1.
LYV el. löve, n. läkemedel. ”Äd var riktugt
löve”, det var godt läkemedel. Dl. (Elfd.).
Levjer, f. pl. id. Hs. (Db., enl. Delsboa illustrata.
Ordet föråldr.). Fn. lyf, n. a) läkemedel; deraf
ellilyf, n. pl. läkemedel mot ålderdom. S.E. 1,
304; b) giftblandning, svartkonst; n. lyv, n.
lindring, något som stillar smärtan; fe. lybb, n.
trolldryck; unlybbe, n. förgift; fht. luppi, n. gift;
luppari, m. giftblandare (Graff 2, 77); bay. lupp, n.
salva, giftig salva; trollmedel, förhexning;
verluppt, p.p. skottfri; genom trollmedel skyddad mot
skottsår (Schmeller 2, 487); moes. lubi, gift,
trolldryck; lubjaleisei, f. giftkonst, trolldom. I fsv.
förekommer lef, liff, loff, förtrollning, svartkonst
Ihre, gl. 2, 92.
Lyva, v. a. läka, bota. Dl. (Elfd.; Garbeigs
by). Lövja, levja, id. Hs. Fn. lyfja, v. a.
läka; fht. luppon, id.
Läjv-käunä, f. signerska, klok gumma. G
(Ordet anses likväl ej fullt säkert). Lövjeska,
f. Dl. (Elfd., Våmh.); löverska, f. id. Hj. I
Kyrko-ordn. af år 1571, s. 76 förekommer
lefjoman, m. trollkarl.
LYVA, lyvare, s. ljuga.
LYVE, n. lä, skydd, lugnt ställe på stormande
sjö. Dls. N. live, n. id. Jfr fn. hlif, skydd;
hlifa, skydda.
LÅ 1, s. ligga.
LÅ 2, låa-kutte, låmössa, låvanntar, s. ljuda.
LÅA KAKA, s. lu(g)e.
LÅ(D)A·VASE, m. lat och oduglig arbetare;
fuskare. Hl. (Ljungby, Värö). Jfr ljuda.
LÅDDRING (pl. ar), m. trasa, slarfva. ”Skörtet
va fullt mä låddringa(r)”. S. Sk.
LÅDING, låe, låig, låing, låes-ko, s. ladiq.
LÅ·DROL, s. lada.
LÅG, låga, s. ligga.
LÅG, låga, lågare, låka, s. luka 3.
LÅGGA, f. honan af blanklaxen (Salmo
Salar). Hs.
LÅG·RISTA, s. ligga.
LÅIS, s. lus 1.
LÅKK, blå-låkk, m. blåsippa; Anemone
hepatica Sk. Fn. laukr.
LÅKKE (pl.-kar), m. väggspindel, högbent
spindel: Phalangium Opilio. Götal., fl. (Pargas).
låkka, -n, Fl. (Kimito); låkk, -in, m. Fl. (Öb.);
spinn låkke, m. id. Vg. Fsv. lukki el. lokke, m.
spindel; deraf lukka-wæfwer, m. spindelväf,
S.F.S. 7, 121; lukka-eter (lukka ether), m. etter af
spindel. Cod. A. 49, f. 174 v.; fin. lukki, id. När
barn fälla en tand, kastas den i elden, hvarvid
man tre gånger upprepar följande ord:
”Låkka-ramm! ge mej en ben-tann
I stället för en gull-tann”. Sm.
I Halland säges deremot:
Mus, mus! gé mej en ben-tann,
1 stället för en gull-tann”.
Låkka-nät, låkke-nät, n. spindelväf. Ög.,
sm.,kl.,öl.,bl.,fl.(Pargas). Låkka-snara, f. id.
Ög. (Ydre),sm. Fsv. lokkanät, lukkanät, n. id.
Horol. f. 61. Cod. A. 27 j f. 168 v.
LÅKÅ, m. lake: Lota vulgaris. Cuv. Dl.
LALLARE, m. liten träpinne, liknande en
mortel, att dermed krossa senap eller peppar.
Senaps-lållare, pever-lållare, Sk. (Ox.). S. knäkka.
LÅMA, f. liten ruka eller hög af träck. Vm.,dl.
Ku-låma, äst-låma. Dl. (Mora). Läma, kyr-läma.
f. Dl. (Sollerö).
LÅMA HUGG, s. lämma.
LÅMM, låmma, s. lamb.
LÅNA, låne, s. låna 2.
LÅNGA, långa-galeja, långas, lång-avig,
-danglug, långe, långe-mann, lång-fastan,
lång·fredags-björk, lång·gruva, -halm, -halld, -hyllan, -hål, -härst,
-kómte, -kómling, -kål, -kärring, -le, -ledes, -left,
-ljud, -lundig, -lur, -mål, -nakkog, -näbba,
-pinnar, -rumpor, -sinnt, -skrangliger, -slutug,
-ståndig, -stång, -särk, -tjog, -ull, -vagn, -vräkt, -äkst,
-ögd, s. lang.
LÅNING, f. lån. Lånings-gods, n., lån-kläder,
pl. ”Hon går å grannas mä låniugskläder”. FL (NI.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0448.html
