Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - LIV ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lilla-jul, f. trettondagsafton. Ög.
Lilla-mor, f. ett spädt flickebarn;
smeknamn. Sk. (Vemm.).
Lille-far, m. späd gosse; smeknamn. Sk.
(Vemm.).
Lille-kovalje, lille-kovalle, m. Convallaria
majalis. Allm. Lilla-govalje, f. Vb. (Nysätra).
Lille-Niss, m. maran; tryckning öfver
bröstet. Kl.
Lill-gröt, m. mjölgröt med mjölk. Hs.
Lill-mammå, f. löfsångare. Fl. (GK.).
Lill-mund, m. kyss. Hs.
Lill-not, f. fjällfisk-not. Fl. (Ingo).
Lill-ost, m. en liten ost, som på den s. k.
säter-söndagen vid kyrkan bjudes af gätegäntorna
åt förtroligare vänner. Vl. (Elfd.).
Lisla, f. kyss. Dl. (Våmh.). Liss-mund, m.
id. Dl. (Elfd.).
Lisl-’ätta, f. liten rund hätta, som manfolk
brukar. Dl. (Orsa, Våmh.).
Lissel-middä, m. mellanmål på förmiddagen
under slotter, skörd och linbråkning. Sdm.
Lille-midda, m. id.; vid vår-, sommar- och
höstarbete. Sk.
Liss-finger, m. lillfinger. Hs. (Db.).
Liss-gret, m. mjöl-gröt. Hs. (Db.).
Liss-higgjile, adv. småroligt, angenämt.
Hs. (Db.).
Liss-ko, f. 1) eg. liten ko; 2) smek- och
locknamn på en qvigkalf. Vb.–mp.
Liss-okse, m. 1) eg. liten tjur; 2) smek- och
locknamn på en tjurkalf. Åm., jtl. Lill-okse,
m. id. Mp.
Liss-pikker, adv. mycket litet. Vb. S. pikker.
Liss-site, n. lillbarn. Hs. (Db.). S. syta.
Litt-vettans, adv. något litet. Vl., gstr.,
sdm. Lite vättans, id. "Ja fikk litevättans".
Vm. Lite-vettans, id. "Vänta litevettans!" Hs.
(Ljusdal); lille-vetta, id. Sk. S. vättan.
Levanne, n. oväsen, alltför lifligt och oskickligt
uppförande. Sm.
Leve-måde, m. föda, underhåll. Sk., hl.
Lövemåde, id. S. Sk. D. d. levemåde; n.
livemåde.
Limmen, v. n. 1 qvickna till, få lif (efter
sjukdom, dåning). Ö. Dl. Lemna, id. "Nog
lemnar han denna gången". Vm., nk., ul., hs.
Lemna ve, Hs. (Db.); levnä vä, id. Åm.
Lämmän vä (pl. lämna vä,) blifva vid lif,
tillfriskna. "Hon var gåli döj, men lämna vä",
hon var färdig att dö, men tillfrisknade. Vb.
Fsv. lifna, blifva vid lif, tillfriskna. UL.; fn.
lifna; d. livne; n. livna, limna.
Liva-lug,, m. ulltapp som om hösten
qvarlemnas öfver bogarne på de unglam, hvilka
skola lefva öfver vintern. N. G.
Liv-laus, adj. liflös. Vb. Fn. líflaus; n.
livlaus.
Liv-rädd, adj. rädd för lifsfara, rädd om
sitt lif; mycket försigtig; feg. Vb., mp. Fn.
lífhræddr; n. livrædd.
Livs-gris, m., livs-kriand, livs-lamb, n. gris,
kalf, lam som icke slagtas utan uppfödes. Fl.
Livsion, levision, m. underhåll att lefva af
sedan man afstått till någon sin förmögenhet. G.
Liv-spilla, f. livets förlust; säges när ett
kreatur af någon orsak måste slagtas utan att
i allo kunna användas. Ög.
Livs-spjärning, f. hopp om lifvet. "Ja
menar der ä livsspjärning på henne". Hl.
Livs-spänn, n. strid mellan lif och död. Vb.
Liv-stykke, n. karl-väst. Hs., bhl.
Liv-stykk, Fl. (Öb.); liv-stykkjä, Mora; livstikke,
lyvstikke, lustikke, Sk.; lyvstykke, Ul., sdm.;
läiv-stykke, n. id. G.
Livs-von, f. hopp om lifvet. Vb. Fn. von,
f. hopp; lifvænn, adj. som man hoppas skall
lefva, helbregdelig.
Livs-vänt, f. förhoppning om tillfrisknande.
Vb.
Liv-tag, n. tag om lifvet vid brottning. Sk.
Livå-däa (eg. lefva—dö,)) f. Chrysanthemum
leucanthemum. Dl.
Má-livsam, adj. treflig, som gerna lefver
muntert med andra. G.
Dår-lur, m. ram för takfönstret. Hl. (Värö).
S. dår..
Liss’n, f. ljusning, uppklarning i ringare måtto,
inbrytande dag. Hs. (Bj.). Lysning, f. id.
Sdm.
Lios el. ljos, adj. ljus. Ö. Dl. Lys, id. Sk.,
hl. Fsv. ljus; fn. ljóss; d. lys.
Lios-mor, f. el. ljos-mun, f. def. barnmorska.
Ö. Dl. Ljosmor, Nb. (Ö. Cal.); ljusmor, 1) id.
Vb.,,hj.,,åm.; 2) qvinna som är närvarande när
kor kalfva. Vb. Fn. ljósmodir; n. ljosmor,
barnmorska. I Hels. (Db., Bj.) säges les-mor
el. less-mor, hvilket ord måhända är befryndadt
med sv. lösa, fn. leysa, v. a, lösa, göra lös.
Jfr nht. entbinden, förlösa.
Ljos’n upp, v. n. 1 klarna upp; om luften.
Ö. Dl. N. ljosna.
Ljos-ämmen, n. eg. ljus-ämne; ett stycke
trä, hvaraf man klyfver pertor eller ljusstickor.
Ö. Dl.
Ljusa, v. n. 2 lysa till ägtenskap, afkunna
lysning. Sm., kl., öl., bl. Lysa på nä, afkunna
lysning under nedan, hvilket anses ej gå an,
emedan barnen af ett sådunt ägtenskap förmenas
blifva mörklagda. Hl. D. lyse.
Ljusa-knekt, m. liten ljusstake af trä, hvari
man sätter en ljusstumpe. Sm.
Ljusa-näpa, f. ljussax. Ög. Ljusa-snipa, f.
Nk.; ljusa-nysa, ljusa-snóppa, f. Kl.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
