Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- G
- GRO ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grön-pil, f. Salix amygdalina. Sk. (Fries,
Fl. Scan.).
Grönske, m, 1) grönt slem (i källor och
stillastående vatten); 2) fig. När rågen är
nära mogen, säges stundom: ”om dä vurte regn,
så dä kunne skölja grönsken åv rågen”. Sdm.
Grönskólling, m. ung menniska, hvilken,
såsom man säger, ännu ej blifvit torr bakom
öronen. Sk. (Luggude, Gärds h.). Grönn-onge,
m. id. Sk. (Oxie).
Grönsvär, m. gräsmatta; grönsvål. Allm.
Gråjnsvärd. G. D. grønsvær.
Grönt, n. grönsaker. ”Stuva grönt”. Sm.,
bl.,sk.
Grönsvide, n. Salix nigricans. Sk. (Fries,
Fl. Scan.).
GROBBÄ, groffel, s. grov.
GROFFA, gröffa, v. n. 1 smågrymta,
småskrika, med långt uppehåll mellan hvarje läte. Sk.,hl.
GRÓLLTA, v. n. 1 smågrymta, skrika sakta;
om grisarnes skrik efter suggan. ”Grisen grólltar”.
Bhl.,hl. Grullta, Vg.; gryllta, Bl;; grullta, gnullta,
gnyllta. Sm. Jfr mht. grillen (gral, grullen),
skrika, gifva ett gällt ljud från sig. Ben. 1, 573..
GRÔ-MARK, f. jäsjord. Nk. Genom
omkastning troligen i st. f. går-mark; s. går.
GRÓMM, s. går.
GROMMA el. grumma, v. n. börja förvandlas
till smör. ”Fleian grumme”, grädden löper ihop
till smör. Hs. (Db.). Jfr gorm.
Grom, adj. som börjar förvandlas till smör;
om grädde. Hs. (Bergsjö).
Gróma, f. grädde, som börjar skära sig till
smör, då hon tjärnas. Hs. (Bj.).
GRONGA, s. grunna.
GROSA, 1) v. a. 1 a) smickra, öfverdrifvet
berömma. Hl.,sk. (Ing.). Grossa, krusa för, göra
väsende af. ”Ja ska väl grossa honom”. Sm.
(Östbo); b) smeka, kela med (kreatur). Grösa.
Bl.; 2) v. n. skämta, gyckla, prata tokigheter.
”Grossa me töserna”, skämta mod flickorna. Kl.
Jfr mht. grôzen, v. n. blifva stor, tilltaga;
græzen, v. a. göra stor: ”des wart sin lop gegræzet”
(Ben. 1, 580); it. grossare.
GROSKE, groskig, groska i sej, s. gro.
GROSSEL, grosslig, s. grut.
GRóSSHANDLARE, m. kringvandrande
krämare, som på landet utbjuder hvarjehanda
kramvaror. S. Sk. (Ox., Skytts h.).
GROTÄS (ipf. -ä), v. d. hota, uttala hotelser,
yttra ondt uppsåt. Han grotäsä ti’ä, att’n skull
slå i häl’n”. Vb.
GROV, adj. 1) eg. grof. Riksspr. Grop (n.
grovt, compar. gropänä, superl. gropäst), grof,
tjock. Vb.,mp. Grótt (compar. gróttäre), a) grof,
tjock. Sdm. (Thoresund), vb.; b) grof, grofhyad.
”Dä ä e grott menniska”. Sm. ”Han ä så grótt”.
Hs. (Bj.). ”Ho var sä grott i syna”; c) ful,
stygg. ”Hä var likkul’n grótt’n kar”, det var då
en ful och grof karl. Vb.; 2) hafvande: gravida.
G.,fl.(Öb.). Fsv. grofver, adj. a) grof: rudis,
crassus. S.S. 1, 16, 65; b) svår, vigtig: gravis.
St. Rimkr. s. 204: ”grofva beskyllningar”; deraf
groflika, adv. groft. Horol. f. 91 v.; fn. grófr,
grof, plump; d. grov; nht. grob; holl. grof. Jfr
holl. groot gaan, eg. gå stor; vara hafvande;
swz. gross, hafvande; ns. groot, stor. S. groa.
Groven, adv. mycket, fasligt. ”Dä va
groven”. Hs.,mp.
Grov-hylt, adj. grofhyad. Sm.
Gróv-lett, adj. som har grof hy, grofva
anletsdrag. Vb.
GRUA, gruva, s. gräva.
GRUBBLA, v. n. 1 halfhögt yttra sitt misnöje,
puttra. Sdm. (Dalarö). Jfr grummsa.
GRULLTA, s. grollta.
GRUM, adj. 1) grym, stygg. ”Han ä så
grum å sej”. Grómm, id. Sk. Gröm, grem. ful,
stygg. Vl.; 2) dugtig, god, ypperlig. Jtl. Gröm,
a) id. ”En gröm prest”, en ypperlig, god
predikant. Hj.; b) dugtig, vacker, välklädd. ”Ho va
så start gröm”, hon var så utmärkt vacker. V. Dl.
Fn. grimmr, grym; fsv. grimber, grymber,
grymbir, grøm, id. S.S. 1, 99, 177. Kg. St. 72, 73;
grummeliker, id. Fr. af N. v. 1090; grymelika,
grymmelika, adv. grymt, förfärligt. Sv. Pr. K. f.
85. S.S. 2, 1, 5. Didr. af. B. 249; grymelikhet,
grymlikhet, grymlighet, f. grymhet. Sv. Pr. K. f.
85, 86 v., 101, 103. S.S. 1, 203. Sv. Pr. L. XX,
s. 12. Cod. A. 27, f. 269. Tref. tid. f. 46 v.;
grymhet, f. grymhet. S.S. 1, 77. Spec. Virg. s.
221; grymmeliker, grymmeliger, adj. grym, bister.
S.S. 2, 96. S.F.S. 6, 1; grymoghet, f. grymhet.
Skaft. v. 1398; fht. grim, grym (Graff 4, 323);
mht. grim, grimme, rasande; fe. grim, grym; d.
grum, id. 1 mht. finnes det starka verbet qvar
grimmen (gram, grummen), a) rasa af vrede,
smärta; b) tjuta, vråla och i fsv. har troligen
äfven förekommit grimma (gram, grummit), rasa,
vara vild.
Grómma, grumma, adv. farligt, mycket,
särdeles. ”Dä va grómma grannt”, det var
mycket vackert. ”Dä ä grumma vail dóm emelen”,
de hålla mycket af hvarandra. Förgrummande,
adv. ganska mycket. ”F. arti(g)t”, högst
besynnerligt. Bl. D. d. grumme, adv. högligen,
mycket.
Grómma ópp, v. n. 1 starkt mulna; om
hotande åskmoln. ”Dä grómmer ópp i sydvest".
Grumma, v. imp. id. Sk.
Grymaktig, adj. grym till utseendet, ful. Vg.
Grymfärdeli(g), adj. i. q. grymaktig. Ög.
Grömfärdeli(g), id. Vg.
Grymsyttinge el. grömsyttinge, m. ful, grof
menniska. ”Dä va en grymsyttinge”. Vg. (Elfb.).
Grumhejta, gromhejta, adv. mycket (väl,
bra). Jtl. Grymheta, grömt, grömmare, adv.
mycket, ganska mycket. Hs.
Grymlig, adj. grym, bister till uppsynen. Sm.
Grömmeli(g). Ög.
Gräum’, v. n. fara häftigt eller vårdslöst
fram. ”He gräumar på sjön”, säges då hafsström
eller storm prässar vågorna mot hvarandra. Fl.
(Öarne i Qv.).
Grömfärdeligen, adv. grymt, ganska
mycket. Vg.
Grömse, adj. 1) grym till utseende, ful,
stygg; 2) vred. Vg.
GRUM, grummsa, s. grunn.
GRUM, grums, grumsi, grunk, grunkig,
gräumot, s. går.
GRUMÄ, 1) v. a. krossa, grusa sönder (med ett
knastrande ljud), t. ex. ett ägg, en tallrik; 2) v.
n. braka, knastra. S. G.
GRUNA, v. a. 2 1) förmoda, gissa. ”Ja grundte
la dä”. Hl, (kring Varberg). Grunna, v. n. o. a.
a) ana, ”Ja grunnar att dä ä välle så som du
tror”. Ög. (Ydre); 2) begrunda, öfverlägga. Allm.
Gruunn (ipf. -ä), id. Vb. Grunna, id. ”Hva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0245.html
