- Project Runeberg -  De värnlösa : Original-berättelse av M S S**** /
157

(1852) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ryslig förklaring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Låt mig medtaga vissheten derom, såsom en styrka och
en tröst på Iifvets bana ... Alva! beröfva mig icke detta
mitt sista, enda hopp! — bad Ernst, med hänförelse,
och tryckte hennes händer till sina glödande läppar.

Ett ögonblick vacklade Alva; men med styrkan af
sin vilja, befallte hon sitt hjerta att ännu tiga ... Alva
visste mer än väl, att ensamt öfverlygelsen alt hans
kärlek var obesvarad, skulle kunna vända Ernst känslor
till Gerda. Med ett heroiskt mod, mäktigt endast en
själ, så försakande och genomgripen af känslan för det
rätta, såsom Alvas, svarade hon, ulan alt en muskel i
hennes ansigte förrådde huru djupt hon led:

— Du har mycket misstagit dig, Ernst. Jag
hyser för dig den varmaste erkänsla och vänskap. Jag
håller af dig, såsom välgörare nch vän, ja, såsom en
bror; men kärlek, har och kan milt hjerta aldrig
känna för dig.

— O, Alva! du hade ju kunnat låta mig behålla
min förvillelse, för alt lefva lycklig i den? — utropade
Ernst med smärta, och släppte hennes händer.

—- Och bedårat dig med en villa?

-— Men hvad återstår mig nu, som det lönar att
lefva för?

— Din unga, felande, men ångerfulla maka! —
svarade Alva mildt, men allvarligt.

Följande dag hade Herman ett längre enskildt
samtal med baronen. Hvad som dervid afhandlades, vela
vi icke. Vid frukoslen voro alla samlade i malsalen.
Gerda syntes mycket upprörd; men Herman visade sig
glad och ogenerad; Alva var blek; baronen kall och
stel; grefvinnan Hilda vid synbart misshumör. Efter
måltiden yttrade baronen:

— Jag har alltid ansett Gerdas vån, mamsell Holm,
såsom min andra dotter, och del skulle derföre åligga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:57:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/devarnlosa/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free