Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alldeles så. Och det inre rummet? Äfven der rosiga
tapeter? men på annat sätt. Ack, den som här finge
bo, och — om, det vill säga, om — gode Gud! —
Om dessa små rum var det ganska säkert hon drömde
den natten i Arboga, då —»
Dörren öppnades. Hon steg in. Sergeanten for
litet åt sidan vid anblicken af en svart flicka: en
flicka i ratine med Saras hufvud, mildt leende då
hon märkte hans häpnad: en bred, hvit, finstärkt
lenons-krage öfver bröstet.
»Jag har sorg, som du ser,» sade hon.
Hvad jag är glad, du lefver? du ler? utropade han.
Den sorg, hvarom hon talade, satt som en fin
skymning omkring det öfversta af hennes ögon. Men
hvitögats emalj sken blåhvitt, såsom alltid förr, och
pupillerna glänste. »Albert!» sade hon.
Han svarade intet: blott såg.
Hvad tycker du om dessa rum? vill du hyra
dem? Men du kan icke känna dem mycket ännu.
Får jag icke nu bjuda dig ned i mitt, så skall du
få se huru jag har det: frukosten väntar. Och börjar
du icke dina resor straxt i dag, så ber jag dig ock
hos mig till middagen. Går allt detta an, Albert?
Han sade ändå intet. Men i hela uttrycket af
hans ansigte låg detta svar: Det går an!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
