Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624 DEN SANNA KKISTNA KELIGIONEN.
dess inre sanningar; de, som från föräldrarne ärft enna turlig
god sinnesbeskaffenhet, pånyttfödas annorlunda än de, som ärft
en ond, och de, som ifrån barndomen hängifvit sig till
verldens fåfängligheter, pånyttfödas annorlunda än de, som förr
eller senare dragit sig ifrån dem; med ett ord, de, som
utgöra Herrens yttre kyrka, pånyttfödas på ett annat sätt än
de, som utgöra den inre. Denna olikhet är likaså oändlig
som olikheten emellan menniskornas ansigten och lynnen;
men likväl kan hvar och en pånyttfödas och frälsas i
enlighet med sitt tillstånd. Att så är fallet, är klart deraf, att
himlarne, i hvilka alla pånyttfödda komma, äro tre till
antal, den högsta, den mellersta och den lägsta. I den
högsta komma de, som genom pånyttfödelse undfå kärlek till
Herren, i den mellersta de som undfå kärlek till sin nästa,
och i den lägsta, de som endast utöfva en yttre kärlek och
tillika erkänna Herren för Gud, Aterlösare, och Frälsare.
Alla sådana menniskor blifva frälsta, men på olika sätt. Att
.alla kunna pånyttfödas och således frälsas, kommer deraf, att
Herren med sitt guddomliga goda och sanna är närvarande
hos hvarje menniska; ty från denna närvarelse har hvar och
en lif, och derifrån har han också förmåga att förstå och
vilja, samt fri sjelfbestämning i andliga ting;n ingen
menniska saknar dessa förmögenheter (gåfvor). Äfvenledes äro
medel gifna, hvaraf man kan lära att rätt begagna dessa
förmögenheter, ty de kristna hafva Ordet och hedningarne sin
särskilda religion, som lära att det finnes en Gud och tillika
innehålla buden om godt och ondt. Häraf följer, att hvar
och en menniska kan blifva frälst, följaktligen att Herren icke
är skuld till att menniskan icke blifver frälst, utan att det är
menniskans skuld, emedan hon icke medverkar.
581. Att återlösningen och lidandet på korset äro två
särskilda saker, sorn alldeles icke skola förblandas, och att
Herren medelst båda försatt sig i magt att pånyttföda och
frälsa menniskorna, är visadt i kapitlet om återlösningen. Af
den nuvarande kyrkans antagna tro, att lidandet på korset,
var sjelfva återlösningen, har uppkommit hela härskaror af
de förfärligaste falska lärosatser om Gud, om tron och
kärleken samt om det öfriga, hvilket likasom i en
sammannän-gande kedja beror af dessa tre väsentligheter; såsom t. ex,
om Gud, att Han beslutit menniskoslägtets fördömelse, och
att Han velat förmås till barmhertighet fördenskull att
fördömelsen lades på Hans Son, eller att Sonen tog den på sig,
och att endast de blifva frälste som begåfvas rrx?d Kristi
förtjenst antingen på grund af guddomligt förutseenctö eller på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
