Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verka uti verldsalltet, och i synnerhet enligt hvilken de verka
uti änglahimlen. Såsom en följd häraf är hela denna himmel
den största afbild af den Guddomliga Ordningens form, och
den är i Guds åsyn såsom en enda Menniska. Det är också
en fullständig motsvarighet mellan änglahimlen och menniskan,
ty det gifves icke något samfund i himlen, som icke svarar
mot någon lem, mot något kärl eller något organ i menniskan.
Derför säger man i himlen, att ett samfund är antingen i
lefverns ängd eller i bukspottkörtlens, i mjaltens, i magsäckens,
i ögats, i örats eller i tungans ängd, o. s. v. Änglarne veta
också sjelfva, i hvilken ängd eller del af denna menniskokropp
de bo. Att det förhåller sig så, har blifvit mig gifvet att veta
af verklig erfarenhet. Jag har sett ett samfund bestående af
några tusen änglar såsom en enda menniska, och deraf är
klart, att himlen i sammanfattning är en afbild af Gud, och
att Guds afbild är den Guddomliga Ordningens form.
66. Man bör veta, att allt det, som utgår från den
andliga verldens sol, i hvars midt Jehovah Gud är, framställer
en menniska, och att derför allt som fins i den andliga
verlden, sträfvan hån till menniskoform och framställer den i dess
innersta delar. Deraf kommer det också, att alla föremål som
derstädes te sig för ögonen, äro förebilder af menniskan. Der
synas alla slags djur, och dessa äro likheter af änglarnes
kärleksböjelser och deraf kommande tankar; likaså synas lunder,
blomstergårdar och gröna ängar. Tag har ock fått veta, hvilken
böjelse det ena eller andra föremålet föreställer, och, hvad
underbart är, då änglarnes syn öppnas, känna de igen sin
afbild i dessa föremål. Detta äger rum derför, att hvarje
menniska är sin egen kärlek och deraf sin egen tanke, samt
derföre, att böjelserna och de deraf följande tankarne hos hvarje
menniska äro olika och mångfaldiga, och att några af dem
likna det ena djurets böjelse och andra ett annats; häraf
kommer det, att afbilderna af deras böjelser framställa sig så.
Men härom skall man få se mer i efterföljande kapitel om
Skapelsen, Häraf framgår ock den sanning, att skapelsens
ändamål var en Änglahimmel af menniskoslägtet, följaktligen
menniskan, i hvilken Gud kunde bo såsom uti Sin
Mottagningsform. Häraf kommer det, att menniskan skapades till den
Guddomliga Ordningens form.
67. Gud var före skapelsen sjelfva Kärleken och sjelfva
Visheten, och dessa två väsentligheters sträfvan var att
åstadkomma nytta; ty Kärlek och Vishet utan nytta äro blott
förnuftets fjärilar, och de försvinna verkligen också om de icke
öfvergå till nytta. De två förra (kärleken och visheten) skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
