Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 2. Skräckväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sedan sänktes[1] Liksom Lebon plägade Carrier hafva
anfall af raseri, gränsande till sinnesförvirring, och både han
och hans medhjälpare begagnade sin makt för att
tillfredsställa en djurisk liderlighet.
I den mörka tafla, som konventskommissariernas välde
erbjuder, finnes dock en ljuspunkt: Evreux och Caen, som
mer än andra orter komprometterat sig, undgingo alla
mordscener tack vare R. Lindet, hvilken här uppträdde såsom
konventkommissarie.
Alt som skräckväldet utvecklade sig, trädde Robespierre
alt mer i förgrunden. Det torde då vara på tiden att
undersöka, huru det var möjligt, att denne enligt alla vittnesbörd
medelmåttigt begåfvade personlighet kunde uppnå ett sådant
inflytande. Såsom redan är anmärkt, hade Robespierre i
Rousseau sin lärofader[2]. Liksom Marat gjorde han sig till
tolk för dennes abstrakta jämlikhetsteori, men mellan dessa
båda agitatorer finnes dock en viss olikhet. Under det att
den förre förnämligast vädjade till hopens brutala instinkter,
gjorde sig Robespierre till tolk för småborgarnes genom den
gamla regimens förkonstlade klasskilnad onaturligt uppdrifna
afundsjuka mot alla högre stående, och det är detta, som
förnämligast förklarar hans framgång. I denna slags
jämlikhetsifver var han också fullkomligt uppriktig; när det gälde att
störta en motståndare kunde han utveckla en falskhet, som
söker sitt motstycke, men när han utlade den rousseauska
jämlikhetsdogmen, talade han, såsom redan Mirabeau hade
anmärkt, med öfvertygelsens hela kraft, ty hans ord voro då
ett uttryck för hans egen herskande passion: afundsjukan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
