- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
400

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. Det republikanska försöket (Konventet och Direktoriet) - 1. Girondens fall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

understöd hos hans partivänner. Bland annat kom han
härvid på samma tanke som Mirabeau, nämligen att genom
literaturen söka leda den allmänna opinionen och inrättade för
detta ändamål ett särskildt ämbetsverk (bureau d’esprit public).

Den 21 September öppnades konventet i Manègesalen,
där det sedan höll sina sammankomster till den 10 Maj 1793,
då det inflyttade i en förut till teater använd sal i Tuilerierna
(la salle des machines). Liksom sina båda föregångare
öfvertog det genast genom sina utskott själft en betydlig del af
den verkställande makten, ehuru denna skulle hetas tillhöra
ministären.

Redan samma dag konventet öppnades, beslöt det
konungadömets afskaffande. Förslaget motiverades af biskop Grégoire
bland annat därmed, att »inga dynastier någonsin varit annat
än glupska racer, som blott lefva af människokött». Dagen
därpå anbefaldes, att alla förvaltningsmyndigheter och
domstolar skulle genom nya val republikaniseras. Det var att
ytterligare minska deras själfständighet och i och med det
samma deras förmåga att uppfylla sin bestämmelse, och måttet
rågades, då nu valbarheten till domare utsträcktes äfven till icke
jurister. Samma dag beslöts äfven införandet af en ny
tidräkning med republikens proklamerande såsom utgångspunkt[1].

Beslutet om konungadömet hade fattats enhälligt, men
omedelbart därefter utbröt partifejden i full låga, i det gironden
började sitt anfall mot de parisiska anarkisterna och berget,
hvilket sympatiserade med dessa och, som vi veta, äfven


[1] Förut hade man med bibehållande af den vanliga tidräkningen
äfven plägat beteckna åren efter revolutionens början med »frihetens år»
1, 2, 3 o. s. v. och efter den 10 Aug. 1792 plägat tillägga: »jämlikhetens
år» 1. Nu blef det officiella beteckningssättet: »den franska republikens år»
1, 2, 3 o. s. v. Om den nya republikanska kalendern, hvartill detta beslut
gaf anledning och som faststäldes den 5 och 24 Okt. samt 24 Nov. 1793,
se Not. II. En annan förändring i de yttre sederna, som nu infördes, var
att titeln herre utbyttes mot: medborgare. Brissot rekommenderade d.
21 Sept. 1792 i Le patriote français detta bruk, men ännu mer, att man
såsom i Rom ej skulle använda någon titel. Därjämte började tilltalsordet:
ni utbytas mot du, hvars användande från 1793 blef fullt officielt. Dessa
förändringar förorsakades dels af jämlikhetsfanatismen, dels af svärmeriet för
antiken. Ordet: herre, användes nu ironiskt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free