Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 3. Försök till författningsrevision
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den anarkiska oredan och despotismen, men vana som de
»konstitutionelles» ledare länge varit att fria till dessa
klubbars gunst, ryggade de till baka för en dylik kraftåtgärd. I
stället valde triumvirerna den olyckliga utvägen att utgå
ur jakobinerklubben, medtagande alla sina anhängare[1], och
bilda en ny klubb, till hvilken medlemmarne af 1789 års
klubb i allmänhet äfven slöto sig, och som efter sin lokal, ett
nära manègesalen beläget bernhardiner- eller feuillanterkloster,
erhöll namnet feuillanterklubben. Deras förhoppning hade
varit att jakobinernas anseende skulle öfverflyttas på den nya
föreningen, men häruti bedrogo de sig. Jakobinerna behöllo
sitt gamla inflytande öfver de revolutionära massorna både i
Paris och i landsorten, och det enda resultatet af schismen
blef, att Robespierre och de republikanske agitatorerna fingo
ett odeladt välde inom jakobinerklubben.
Men den modlöshet, hvaraf samhällsordningens fiender vid
detta tillfälle voro gripna, tyckes äfven hafva bort inbjuda till
ett allvarligt försök att genom en revision af författningen
försona konungen med denna och att sålunda borttaga den
inre motsägelse, som utgjorde den förnämsta svårigheten för den
tillämnade monarkien. En utgångspunkt för ett sådant verk
hade man dessutom i beslutet, att författningslagarna skulle
samlas till ett helt för att på en gång underställas konungens
sanktion, och i själfva verket befinnes det äfven att en dylik
tanke varit å bane. Malouet berättar nämligen, att Barnave
och Chapelier vid denna tid för honom förklarat sig beredda
till en revision samt genom honom sökt vinna högerns
medverkan därtill. Nu såsom alltid färdig att sätta
fäderneslandets bästa öfver alla personliga antipatier, lofvade också
Malouet sitt bistånd, och man öfverenskom om en bestämd
operationsplan, men när det afgörande ögonblicket kom, gick alt
öfverända, i det högern nu såsom alltid offrade den verkliga
ordningens sak åt sina partilidelser, och de konstitutionella ej
egde tillräcklig beslutsamhet att genomföra hvad de begynt.
Den 8 Augusti besteg Malouet enligt öfverenskommelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
