Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 3. Försök till författningsrevision
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar, Barnave ocli Pétion samt den med Lafayette nära
förbundne Latour-Maubourg för att öfvervaka återresan och
sörja för de höga fångarnes säkerhet. I närheten af Epernay
sammanträffade de utskickade med dessa, hvarefter Barnave
och Pétion gjorde återresan till Paris i samma vagn som de
kungliga. Den förre uppträdde därunder såsom en gentleman,
den där bar aktning för en stor olycka. Den senare åter
ansåg, att hans frihetskärlek kräfde ett brutalt och stötande
uppförande[1].
Den 25 Juni skedde det bedröfliga intåget i Paris; en
hemsk tystnad herskade därunder, men nationalgardet
upprätthöll ordningen.
Så hade man då återfått sin konung. Men hvad skulle
sedan följa? De radikala voro ej sena med svaret. Bland
dem var upphetsningen vid denna tid större än vanligt,
emedan nationalförsamlingen den 14 och 16 Juni låtit såsom
farliga för ordningen upplösa de föreningar, som uppstått bland
Paris’ arbetare, och beslutit, att statskassan ej längre skulle
bekosta de offentliga arbetena i staden. Med ifver begagnade
de sig därför af konungens flykt för att genom nya
omstörtningar öppna vägen för anarkiens fullständiga seger, och det
slagord, hvaraf de härvid begagnade sig var republikens
införande. Robespierre, som konungens flykt försatt i den
största förskräckelse, vågade visserligen ej bekänna sig såsom
republikan utan nöjde sig med att (d. 21 Juni) hos
jakobinerne anklaga sina ämbetsbröder i församlingen såsom
förrädare, därvid framställande sig själf såsom hotad af 1,000
dolkar — hvilket åter föranledde klubben att med ed lofva
att försvara honom — samt att den 14 Juli yrka på att
nationen skulle få bestämma om konungens öde. Men den
ansedde vetenskapsmannen Condorcet höll i den sociala cirkeln
ett republikanskt tal och erbjöd sig i en satirisk skrift, kallad
»bref från en ung mekaniker», att för billigt pris konstruera
en konstitutionell konung; den af Danton ledda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
