- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
253

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för municipaliteternas gälde samma census som för dem själfva,
samt riksdagsmän, för hvilka en ännu högre census stadgades[1].
Alla aktivborgare skulle inskrifvas i nationalgardet, och hvarje
municipalitet erhöll sin egen bataljon, som blott lydde under
de kommunala myndigheterna och hvars officerare till och
med kaptens grad valdes af aktivborgarne själfva[2].

Såsom man ser, hade man vid fixerandet af den politiska
medborgarerätten bestämt sig för en viss census. Huru mycket
en sådan åtgärd än må hafva varit påkallad ur klokhetens
synpunkt, stred den emellertid mot rättighetsförklaringens
stadgande, att hvarje medborgare antingen själf eller genom
ombud hade rätt att deltaga i lagstiftningen och
beskattningen[3]. Här förelåg sålunda hvad denna förklaring kallade
förtryck, hvilket ju berättigade till motstånd d. v. s. uppror.
Agitatorerna försummade ej häller att taga denna motsägelse
till utgångspunkt för våldsamma upphetsningar, och sålunda
visade det sig, huru rätt de haft, hvilka varnat för att
uppställa rättighetsförklaringens allmänna regler, innan man
kommit på det klara med hvad man i hvarje särskildt fall ville
stadga.

På våren 1790 voro de egentliga förvaltningslagarna
fullbordade samt sanktionerade, hvarpå deras genomförande genast
sattes i verket — med det resultat som redan är angifvet[4].

Därefter kom ordningen till rättsväsendet. Detta
underkastades en lika grundlig ombildning som förvaltningen.


[1] Däremot lyssnade man ej till Mirabeaus förslag, att för valbarhet till
riksdagsman skulle fordras att hafva beklädt kommunala förtroendeuppdrag,
en genialisk tanke, som gick ut på att genom lag åstadkomma det samband
mellan kommunal och parlamentarisk själfstyrelse, som faktiskt existerar i
England och just utgör en af de fasta grundvalarne för detta lands frihet.
[2] De högre valdes af officerarne. Hvarje officer valdes blott för ett
år och kunde först efter att hafva tjänat ett år såsom soldat omväljas.
[3] Detta hade också med skärpa framhållits af Robespierre (den 22
Oktober).
[4] En fullständig lag om nationalgardet antogs, dock ej förr än den 29
September 1791. Hufvuddekretet om municipalförfattningen antogs den 14
December 1789; det om valförsamlingarna och departemental- och
distriktstyrelserna den 22 December s. å. Den administrativa indelningen faststäldes
definitivt först i Januari och Februari 1790. Paris fick sin nya
municipalstyrelse först genom dekret af den 21 Maj s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free