Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organisationen skulle söka inskränka den hittills rådande
centralisationen samt bereda rum för själfstyrelse. Lika vigtigt var
emellertid att tillse, det regeringen erhöll tillbörlig makt
öfver de lokala förvaltningsmyndigheterna. I nutidens stora
stater behöfves en viss blandning af centralisation och lokal
själfstyrelse, för att ej samhällslifvet i en eller annan riktning
skall råka på afvägar. Lägges all myndighet i händerna på
regeringens ämbetsmän, råkar folket i politisk omyndighet och
byråkratiska maktmissbruk uppblomstra lätt. Å andra sidan
äro många af det modärna samhällets uppgifter så invecklade,
att de kräfva större yrkesskicklighet hos och starkare kontroll
öfver ämbetsmännen än som kan åstadkommas i en
kommunalförvaltning. I det gamla Frankrike hade man råkat i den
förra ytterligheten; nu gick man i stället till den andra, i
det all förvaltande myndighet blef ett tillfälligt och af folkets
förtroende beroende hedersuppdrag.
Den nya organisationens hufvuddrag voro följande:
municipaliteterna skulle styras af en borgmästare (maire) i
spetsen för ett råd (conseil général), hvilket till sitt biträde hade
en ombudsman (procureur) och af hvilket en del utgjorde ett
förvaltningsutskott. Distrikten (kantonerna voro endast
valkretsar) fingo ett generalråd af 12 personer och departementen
ett dylikt af 36, hvardera med sitt verkställande utskott
(direktorium) och sin procureur syndic. Paris fick en gemensam
municipalitets- och distriktsforvaltning och utgjorde dessutom
ett eget departement. I förstnämda hänseende indelades det
nu i 48 sektioner (i st. f. de 60 distrikten), hvar och en med
sin folkförsamling. Dessa utvalde omedelbart en mär, en
procureur (med 2 sustituter), poliskåren och ett
kommunalråd (conseil général) af 144 medlemmar och inom detta
ett verkställande utskott (corps municipal) af 48 medlemmar.
Bland de sistnämde utsåg kommunalrådet 16 administratorer,
hvilka fördelade sig på 5 departement. Dessutom egde hvarje
sektion att inom sig välja ett utskott af 16 personer, som
skulle ega att utlysa sektionssammankomsterna och biträda
kommunalstyrelsen. Alla dessa råd och tjänstemän tillsattes
öfver hela Frankrike genom val, i kommunerna på 2 och i
distrikten samt departementen på 4 år, och regeringen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
