Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskopliga medlemmar skildes från sina lägre ståndsbröder
genom en musikkår. Omedelbart efter de förra fördes
sakramentet af ärkebiskopen i Paris under en tronhimmel, hvars
band uppburos af konungens bröder och två hertigar. Sist
kommo konungen och drottningen med sin svit, i hvilken
man saknade hertigen af Orléans. Invald i adelskammaren
passade denne på tillfället att lägga i dagen sin liberalism
genom att föredraga sin plats såsom deputerad framför sin
plats såsom prins.
En otalig menniskomassa hade infunnit sig för att åse
högtidligheterna, och det är lätt att föreställa sig, hvilket
intryck de skulle göra, då man känner den nervösa
känslosamhet, hvartill det franska lynnets lättrörlighet under det 18:de
århundradet var uppdrifven, samt de öfverspända förhoppningar,
med hvilka riksdagen motsetts. Om också religionen under
vanliga förhållanden ej utöfvade synnerligt inflytande på
många af de närvarande, skulle de ej varit barn af sitt land
och sin tid, om de ej tilltalats af denna lysande ceremoni.
Det förnuftsrike, hvarom man drömde, tyckte man sig
därunder se utvecklas i imponerande högtidlighet. En
närvarande adelsman[1] har berättat, huru han gret af
hänryckning och tyckte sig skåda profetiornas fullbordan. Själfva
gudstjänsten efter processionen blef ett uttryck för den
rörelse, som bemäktigat sig sinnena. Den predikan, som hölls
af biskopen i Nancy, de Lafare, var ett politiskt tal, hvari
predikanten, under tacksägelser till konungen för att han
sammankallat riksdagen, drog i härnad mot det rådande
beskattningssystemet samt skildrade allmogens elände. Trots
rummets och tillfällets helgd hälsade åhörarne hans ord med
lifliga applåder.
Den följande dagen (den 5 Maj) öppnades riksdagen i
en stor, i en af slottets flyglar belägen sal (la salle des
menus). Presterna placerades till höger om tronen, adeln till
venster och tredje ståndet bakom dem.
I det tal, hvarmed konungen öppnade sammankomsten,
förklarade han, att hans hjärta länge åstundat denna dag, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
