Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - Noter till första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tredje ståndets cahiers 1789 hade nästan ingenting att anmärka
däremot. Om den gamla förvaltningen i kommunerna se s. 26
not 1, samt här ofvan not IV.
XIV) (Hänvisning fr. s. 128.) Uppgiften, att adeln ville afstå
från sin skattefrihet tål några inskränkningar. Sålunda togo flere
cahiers fasta på Neckers yttrande om den jordbrukande och fattiga
adeln och begärde undantag till förmån för denna klass, och
åtskilliga tyckas med sitt anbud blott hafva afsett den dåvarande
krisen; adeln i Alençon och Châlons s. Marne erbjöd sig t. ex. att
i samma proportion som de öfriga stånden deltaga i betäckandet af
statsbristen, men gjorde ej något allmänt anbud om en likformig
beskattning; ja på det senare stället förklarade t. o. m. ståndet,
att en sådan stred mot privilegierna och att dessa voro att anse
som ett okränkbart legat från förfäderna. Adeln i Ponthieu ingick
på den likformiga beskattningen, men sökte därvid åtminstone rädda
sin fåfänga genom förbehållet, att adelns skatt skulle kallas
subvention noble.
XV) (Hänvisning fr. s. 128.) För att med större säkerhet
kunna bedöma adelns ställning till frågan om ståndsfördelarne och
omröstningssättet har jag räknat de olika utlåtanden, som härom
förekomma i dess cahiers och därvid kommit till följande resultat:
Om man bortser från frågan om skattefriheten, yrka 69 cahiers
uttryckligt på privilegiernas och de feodala bördornas bibehållande;
17 uttala sig för inskränkningar i de förra och mer eller mindre
fullständig aflösning af de senare; de öfriga (omkr. 50) hafva intet
bestämdt uttalande i någondera riktningen, men de fleste af dessa
fordra respekterande af all egendom och såsom sådan plägade de
feodala rättigheterna anses. Endast 22 cahiers uttala sig till
förmån för gemensam omröstning; 93 uttala sig däremot, åtminstone
när ståndsfrågor skulle afgöras (några ville i andra fall medgifva
dess användande), och de öfriga hafva intet yrkande i saken. Några
cahiers uttala sitt missnöje med tredje ståndets fördubbling; andra
ville, att proportionen mellan stånden skulle bli: (presterna) 1,
(adeln) 2, (tredje ståndet) 3.
XVI) (Hänvisning fr. s. 132.) Presterna hyste i allmänhet
benägenhet för ett blandadt omröstningssätt, men då detta skulle
hafva bibehållit ståndsomröstningen för privilegiifrågor, var härmed
föga vunnet för den sociala frågans lösning. Att ståndet skattat
åt ståndsegennyttan, framgår bl. a. däraf, att det ganska allmänt
uppstälde såsom vilkor för en likformig beskattning, att staten skulle
öfvertaga dess skulder d. v. s. återgälda de skattebidrag det
hittills lemnat! (Se ofvan s. 18.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
