- Project Runeberg -  Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799) /
127

(1887) [MARC] Author: Simon J. Boëthius - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ståndet mycken obenägenhet mot att låta konungamakten
fritt disponera öfver den väpnade styrkan; allmänt begäres
sålunda, att de utländska legotrupperna skulle med ed
förbindas att aldrig bära vapen mot franska medborgare, och
äfven med afseende på de inhemska uppstäldes fordringar,
som skulle satt regeringen ur stånd att med nödig kraft sörja
för den inre ordningens upprätthållande[1].

Hvad som gör dessa anspråk ännu märkligare äro de
grundsatser, i kraft af hvilka de framställas.

Såsom skäl finna vi nämligen åberopade: »förnuftet»,
»människornas oförytterliga rättigheter», »samhällskontraktet»,
och flere adliga cahiers ville åt den nya konstitutionen gifva
den allmängiltiga formen af en mänsklig rättighetsförklaring[2].
När det gälde att bekämpa konungamakten, har således den
franska aristokratien vid revolutionens tröskel ej tvekat att
begagna sig af den liberala eller revolutionära
upplysningsfilosofien. Dennas inflytande visade sig äfven i yrkanden på
undervisningsväsendets ombildning, negerslafveriets och
slafhandelns undertryckande samt civil- och
kriminallagstiftningens reformerande, i uttalanden till förmån för 1788 års
toleransedikt och dess ytterligare utsträckning, i förslag till
reformer inom klosterväsendet, t. o. m. munkordnarnas
undertryckande m. m. d.

Vid första påseendet skulle det kunna tyckas, som om
adeln äfven med afseende på den sociala jämlikhetsfrågan
nu omfattat de nya idéerna; ty ej nog med att dess cahiers
allmänt innehålla yrkanden på en reform af de indirekta
skatterna, i enlighet med det af notablerne och prinsarne


[1] Man jämföre härmed truppernas förhållande under de föregående
oroligheterna (se ofvan ss. 114—16).
[2] Så t. ex. begärde adeln i Paris, »framför alt, att det skulle göras en
uttrycklig förklaring af de rättigheter, som tillhöra alla människor». Denna
tanke kan anses såsom en naturlig frukt af tidsandans abstrakta riktning,
men till dess uppkomst har äfven den unga amerikanska fristatens exempel
bidragit. Till försvar för sitt motstånd mot den engelska regeringen
proklamerade nämligen kongressen 1774 vissa oförytterliga både nationella och
mänskliga rättigheter, själfständighetsförklaringen af den 4 Juli 1776
motiveras genom åberopande af vissa mänskliga rättigheter, och de särskilda
staternas författningar börja med allmänna rättighetsförklaringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:40:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/denfrrev/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free