- Project Runeberg -  De tre kuttrarne /
75

(1853) [MARC] Author: Frederick Marryat
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75
”Alldeles det, mylord,” inföll Pickersgill. ”Ni öfvergaf
er jakt för alt fånga mig; ni lemnade fruntimren här i ett,
af brist på folk, redlöst fartyg; de hade kunnat gå förlora-
de. Jag vedergällde ondt med godt —■ när jag kom om
bord med mitt eget folk och tog vård om dem. 1 natt
hade jag ärnat låta ert fartyg ankra vid Cowes oeh lemna
dem i tryggad säkerhet.”
”Vid alla —” ropade Slewart.
”Stopp, sir, om ni behagar!” inföll Piekersgill, ”mins,
att ni redan en gång angripit en person, som aldrig gjorde
någon för när. Gör mig den tjensten att hejda er lunga,
ty vet, att jag inte ämnar tåla grofva tillmålen. Mins, sir,
att jag afhållit mig ifrån det der och jemväl från alt be-
gagna min fördel då ni var i mitt våld. Mins äfven, sir,
att jakten ännu är i smygbandlarnes ego och att ni ej är
i stånd att skymfa slralflöst. Mylord, tillål mig anmärka
att sådana män, som jag, äro för hetsiga till lynnet för att
taga och gifva klyftiga skäl, eller, alt lyssna kallsinnigt.
Med er tillåtelse, skola er vän och min vän och jag gå
upp på däck samt lemna er för att af er dotter och den
här damen inhemta allt det som timat. Sedermera, mylord,
skall jag ha äran att lugnt afhöra allt hvad ers herrlighet
kan finna för godt att yttra.”
”Nå, jag vill svärja på •—■” började Stewart.
”Mr. Slewart,” inföll Cecilia Ossulton, ”jag ber er att
tiga; ja, än mer, om vi nånsin mer skola segla i samma
fartyg tillhopa, så ålägger jag er det.”
”Ers herrlighet gör mig en tjenst med att bifalla miss
Ossultons fordran,” yttrade fru Lascelles.
Stewart blef alldeles förbryllad öfver att se fruntimren
göra gemensam sak med smyghandlaren.
”Jag är damerna förbunden för sin medverkan,” sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:36:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/de3kuttrar/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free