Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
det nästan lugnväder. Bevakningskutterns båtar voro ute,
och nalkades skyndsamt.
”Låt oss langa ut vår båt, Stewart,” sadelorden; ”och
hjelp dem; nu är det fullkomligt stiltje.”
Båten var snart ute: den var mycket stor, vanligen
stufvad på däck, och intog der ansenligt utrymme. Den
förde sex åror, och när den var bemannad, hoppade Ste-
wart deri och lord B. följde honom.
”Men ni har inga vapen,” sade Hautaine.
”Smugglare göra nu aldrig motstånd,” anmärkte
Stewart.
”Då går ni nu ut på en just ridderlig liärnad,” inföll
Cecilia Ossullon, ”jag önskar er lycka.”
Men lord B. var alltför ifrig att höra på. De sköto ifrån
och rodde mot smyghandlaren.
Vid denna tid voro bevaknings-båtarne fem mil unge-
fär akter om Lyckträffen, och jakten tre fjerdedels mil från
henne på öppna sjön. Pickersgill hade naturligtvis be-
märkt jaktens rörelser, sett henne vända, hissa vimpel och
flagg, samt affyra sin kanon.
”Nå,” sade han, "att bli angripen af just dem vi luren-
dreja för, är väl den svartaste otacksamhet under solen.
Jag önskar bara, att hon måtte komma upp till oss; låt
henne försöka att lägga näsan i blöt, hon lär då få ångra
sitt omak: jag tycker inte stort om det här ändå.”
Såsom redan nämndes, blef det nästan lugnt, och be-
vakningsbåtarne höllo på med sin jagt. Pickersgill följde
noga deras rörelser.
”Hvad skola vi göra,” sade Corbett, ”langa ut båten?”
”Ja,” svarade Pickersgill, ”vi skola ha ned båten och
instufva godset deri; men först och främst kunna vi ro for-
tare än de, och sedan lära de bli dugligt trötta förrän de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
