Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Den lille flintskallige mannens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig veta. Så vidt vi kunde dömma, hade
ingenting af min fars tillhörigheter blifvit stulet,
fastän allting blifvit upprifvet och kringkastadt.
Min bror och jag satte helt naturligt denna
sällsamma händelse i samband med den fruktan, som
hemsökte vår far under hans lifstid, men den är
fortfarande en olöst gåta för oss.»
Den lille mannen tystnade för att åter tända
sin hookah och drog tankfullt några bloss. Vi
sutto alla uppmärksamma, lyssnande till hans
besynnerliga berättelse. Vid den korta redogörelsen
för hennes fars död, hade miss Morstan blifvit
likblek, och jag var ett ögonblick rädd, att hon
skulle svimma. Men hon hämtade sig, efter att
ha druckit ett glas vatten, som jag tyst slog i åt
henne ur en venetiansk karaff på skänken. Sherlock
Holmes satt tillbakalutad i stolen med
frånvarande min och ögonlocken sänkta öfver de
glittrande ögonen. Då jag såg på honom, kunde
jag icke låta bli att tänka på, hur han ännu samma
dag bittert klagat öfver lifvets hvardaglighet. Men
här var då åtminstone ett problem, som skulle taga
hela hans skarpsinnighet i anspråk. Mr Thaddeus
Sholto såg från den ene till den andre af oss
med uppenbar stolthet öfver den verkan, hans
berättelse frambragt, och fortsatte därpå mellan
blossen på sin öfverspunna pipa:
»Min bror och jag», sade han, »voro, som
ni kunna tänka er, mycket ifriga att få reda på
skatten, om hvilken vår far talat. I veckor och
månader gräfde vi igenom hvar enda bit af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
